Inslag från Jägareförbundets eftersöksutbildning.

En älg är påskjuten. Skytten tror älgen är träffad. Det är sent på eftermiddagen.
Det är nu det gäller att ha tillgång till ett bra eftersöksekipage.
– Det viktigaste hjälpmedlet vi har i samband med ett eftersök är hunden, säger Kurt Lundgren, erfaren eftersöksjägare och kursledare från Altervattnet i Norrbotten.
Vi träffar honom i samband med den praktiska delen av Jägareförbundets eftersöksutbildning. Kurshelgen för nio jägare arrangeras tillsammans med Pajala jaktvårdskrets i Kainulasjärvi. Tillsammans med jaktvårdskonsulenten Niklas Lundberg ser Kurt Lundgren till att kursdeltagarna får så mycket praktisk kunskap som möjligt om eftersök.

Praktiska delar
Kursen börjar först med att deltagarna får läsa den webbaserade teoridelen hemma. Därefter hålls en två dagar lång praktisk kurs där deltagarna får lära sig lägga spår och spåra med sina hundar, skytte i snabba situationer och skottplatsundersökning.
Kurt Lundgren lägger stort fokus på hunden och de praktiska momenten under utbildningen.
– Jägaren får räkna med att lägga ner mycket jobb för att få fram en bra hund. Jag brukar säga att man får den hund man förtjänar, säger Kurt Lundgren.
Han uppmanar den som vill ha fram en bra eftersökshund att jobba mycket med hunden och träna spår.
Motion för både förare och hund är också viktigt.
– Håll igång både dig själv och hunden – hela året, säger Kurt Lundgren.
Hans främsta tips när det gäller spårträning är att inte hjälpa hunden.
– Hunden ska kunna jobba ut i spårlinan och lära sig att ringa när den tappar spåret.

Bättre på eftersök
Enligt Kurt Lundgren har jägarna generellt blivit bättre på eftersök.
– Vi tar eftersöken mer på allvar nu för tiden. Hundarna har blivit bättre och jägarna engagerar sig mer. Det är bra, för det handlar ju om att förkorta djurets lidande. Vi får aldrig glömma att när vi jagar skjuter vi mot levande varelser som vid en skadskjutning kan lida svårt.
Förutom eftersök vid jakt sker årligen mellan 40.000 till 50.000 eftersök på djur som blivit påkörda i trafiken.
De senaste fem åren har antalet viltolyckor ökat, enligt statistik från Nationella viltolycksrådet.
Drygt 48.000 viltolyckor rapporterades till polisen 2015.
– Sedan finns det säkert ett mörkertal. Jägarna lägger ner ett enormt arbete på trafikeftersök, tyvärr många gånger med livet som insats eftersom trafikanterna är dåliga på att sakta ner farten när vi är vid en väg för att påbörja ett eftersök, säger Kurt Lundgren.

Vad krävs då för att bli ett framgångsrikt eftersöksekipage?
– Kunskap om hur hunden fungerar, kunskap om viltet och terrängen. Sedan krävs ett stort intresse från jägarens sida, man får inte vara lat. En bra eftersökshund ska vara lugn och noggrann och det är bra om den även kan ställa djuret, säger Kurt Lundgren.
Han påpekar också flera gånger under kursen att jägarna måste vara prestigelösa när det gäller eftersök.
– Om jag inte klarar av eftersöket av någon anledning måste jag ta hjälp och säga till så att jaktledaren kan kalla in ett annat eftersöksekipage. Vi måste samarbeta, och det finns många bra eftersökshundar där ute som kanske inte får möjlighet att jobba i skarpa lägen.