I många inlägg på sociala medier diskuterar jägare vilken avskjutning som är bäst för att råda bot på en älgstam med sviktande kvalitet. Framför allt handlar det om högljudda åsikter kring kalvarna – om de ska styra jakten eller helt sonika fredas helt.

Hur ser du på åsikten att jakten ska inriktas på vuxna djur och kalvar sparas?

Jaktvårdskonsulent Björn Sundgren.

– Vi vet av erfarenhet att de flesta jägare har svårt att åldersbestämma, framför allt hondjuren, innan man skjuter dem. Det innebär att man i stället för att skjuta fjolingar skjuter ensamma hondjur oavsett ålder. Då kommer man även att skjuta äldre hondjur som av en eller annan anledning stått över kalvningen eller blivit av med kalven under sommaren. Skjuter man äldre hondjur och det blir fjolingar kvar så har man föryngrat stammen. Det är egentligen det som hänt under de senaste 10–15 åren, säger Björn Sundgren som också menar att en skjuten kalv är en älg som inte heller hunnit bidra till några betesskador.

– En kalv som skjuts under hösten har diat sin ko, ätit gröngräs och örter under hösten. När den dör den har den inte betat en enda tall. Men väntar man med att skjuta kalven tills den blivit en fjoling så har den levt en vinter och betat tall och plussat på den konflikten.

”Faktaresistent”

Att resonemanget kring att freda kalvarna fortfarande lever är något Björn Sundgren förundras över. Enligt honom är det bara att titta i backspegeln, på 1960-talet, när älgstammen var på bottennivå.

– Men sedan började man tillåta och propagera för att skjuta kalv och spara de vuxna individerna, framför allt hondjur. Något som ledde till den ökning av älgstammen som var under 1970-talet. Det var för att man styrde om från att skjuta vuxna till att skjuta kalv. Vill man ha någon effekt nu ska man kanske titta på historien. Sedan beror det så klart på vad man vill med älgstammen.

Hur ser du på att resonemanget fortfarande finns?

– Jag kan tycka att det är lite faktaresistent. Men det finns en utbredd uppfattning bland jägarna, upplever i alla fall jag när jag är ute och pratar, att kalvjakten inte är någon riktig jakt utan att det är de vuxna som är intressantast. Kalvjakten överlåts till några engagerade hundförare att hålla på med.

– Tyvärr lever detta sätt att resonera av outgrundlig anledning kvar. För tittar man på all forskning och erfarenhet av förvaltning ser man att det krävs en hög kalvavskjutning, säger Björn Sundgren.

Men han ser ändå en viss attitydförändring hos allt fler jägare.

– Nu när älgstammen minskat kraftigt några år är det faktiskt fler och fler som tar till sig av den forskning som finns. Jag upplever att det går åt rätt håll, men att det finns några som – när de inser att de börjar tappa anhängare – blir mer högljudda. 

Spara kalvar

I inlägg som Svensk Jakt tagit del av kommenteras återkommande att kalvarna ska sparas för bli vuxna eftersom älgstammen behöver växa. Men inte heller här köper Björn Sundgren argumenten.

– De kalvar som överlever jakten, deras uppgift är så att säga att fylla platsen efter de älgar som skjuts under hösten. Skjuter man färre vuxna behöver det också överleva färre kalvar. Det har gjorts hur många kontroller som helst, och det ser man även på de flyginventeringar som görs, att det är jättesvårt att skjuta bort alla kalvar i markerna. Även om man tycker att det är tomt så finns de kvar. 

– Det man ska räkna på är det antalet vuxna djur vi skjuter, för så många kalvar ska det finns kvar i skogen efter jakten, och kanske någon till för att klara vinterdödligheten. Det är det totala antalet älgar man skjuter, i förhållandet till hur många som finns som avgör om stammen ökar eller minskar. 

Den stam som många nu vill rädda är ett resultat av just denna felaktiga avskjutning, anser Björn Sundgren.

Resultatet syns nu

– Det som har hänt de senaste 10–15 åren beror på att vi varit lite för dåliga på att skjuta kalv och för frikostiga med att skjuta vuxna djur. Då får man en lägre medelålder och reproduktion och alltså färre kalvar i förhållande till vuxna hondjur. Därmed har älgstammens kvalitet försämrats. Det som händer om man ökar kalvavskjutningen och i samband med det drar ner på vuxenavskjutningen är att vi får fler äldre älgar i stammen. Korna blir äldre och fler får tvillingkalvar, fler är i reproduktiv ålder – och vi får fler kalvar inför jakten när stammen blir av bättre kvalitet, säger han och tillägger att även tjurarna tillåts bli äldre och då även attraktivare för korna.

Kalvar styr

Exakt hur jägarna bör tänka när de nu i dagarna ger sig ut för att påbörja årets älgjakt går inte att svara på, menar Björn Sundgren. Landet är avlångt och målen inom alla de olika områdena skiljer sig åt, vilket kräver varierande förvaltning.

För att vara säker på att inte försämra läget för sin egen jakt finns dock ett tips som alltid fungerar – oavsett målsättning.

– Generellt sett kan man säga att, om man ska ha lite kontroll på kvaliteten i älgstammen framöver, så ska man försöka hålla nivåerna på kalv- och vuxenavskjutningen hela säsongen. Det är väl det säkraste sättet att inte överbeskatta sin stam.

Det handlar om att ligga före med kalv?

– Många av de modeller som finns bygger oftast på det. I rovdjursområden där man är lite osäker på hur mycket kalv som överlevt sommaren är det ett väldigt säkert sätt att inte överbeskatta de vuxna djuren. Det är en klok tanke, säger Björn Sundgren.