Ni har säkert alla märkt att vargfrågan tycks locka fram det allra sämsta ur människor. Under jul- och nyårshelgerna nådde detta nya bottenrekord.
Personal på Svenska Jägare­förbundet hängs ut med hot i en film. En jägare som skjuter en björn i självförsvar kölhalas på sociala medier. En eftersöksjägare som avlivar en trafikskadad varg hotas och får sin bil sönderslagen. 
Detta är bara tre saker som hänt under kort tid. Naturligtvis finns det många fler som hotas, trakasseras och hängs ut.
Låt mig först förtydliga vad Svenska Jägare­förbundet står för. Vi tar avstånd från alla hot, oavsett om de är förtäckta eller öppna. Vi tar avstånd från allt som bryter mot lagar, vilket naturligtvis innefattar illegal jakt.
Vi tar också avstånd från all förnedrande behandling av människor. Svenska Jägare­förbundet står fast vid sin värdegrund: Öppenhet, respekt och ansvar. Hot, trakasserier och osakliga personangrepp bryter mot denna värdegrund.
Jägareförbundet ska inte vara en organisation som trappar upp denna osakliga och hotfulla trend ytterligare.
Jag, och många med mig, oroas och blir mycket bekymrade av vilken cynism och råhet som präglar kommunikationen mellan människor som har olika åsikter. Särskilt tydligt är detta på sociala medier. 

Vara hårda i sakfrågan
Varför kan vi som människor inte acceptera att vi tycker olika, utan att ta meningsskiljaktigheterna vidare till hot och misskredit­eringar? Låt oss vara hårda i sakfrågan, men mjuka i formen.
Om vi försöker bryta ned denna otrevliga situation, framträder en bild där några individ­er och parter i rovdjursfrågan uttalar sig på ett sätt som fördjupar konflikten.
Medvetet eller omedvetet trycker de på knappar som ökar konflikten och lockar fram starka känslor.
Även om ledningarna i de stora organisationerna inte medvetet agerar för att hälla bensin på elden, ger man extrema människor i ytterkanterna både bränsle och pekar ut vägen till elden genom sitt handlande.

Fria från skuld?
Det är självklart att jägare blir arga när vi ser att andra organisationer förtiger fakta, vinklar sina yttranden hårt, använder tvivelaktiga uppgifter, uttrycker sig kategoriskt och underlåter att se vår situation. Det är självklart att vi blir arga och besvikna.
Men här måste vi också vara självkritiska. Är vi helt fria från skuld? Troligtvis säger vi saker som tänder deras stubin också.
Jag menar definitivt inte att vi ska ändra våra åsikter i sak. Men vi ska alla tänka på hur vi uttrycker oss.
Det har gått på tok för långt. Det är en helt oacceptabel situation när jägare tvingas ha personskydd, hotas, trakasseras och bilar slås sönder trots att de bara löser ett polisiärt uppdrag i syfte att förkorta djurs lidande.
En sak är säker: Svenska Jägareförbundet kommer att agera i denna fråga.
Så här kan vi inte ha det.