Frågor kring långtidsförvaring av ammunition är inte helt ovanliga till Svensk Jakts redaktion. Ofta kan det tyckas vara enkla frågor, men svaren är inte alltid okomplicerade.
Såväl hagel- som kulammunition laddas numera som bekant med röksvagt krut. Som vi tidigare nämnt i artiklar kring handladdning består huvudbeståndsdelen i röksvagt krut av en ganska komplicerad kemisk produkt som kallas nitro­cellulosa.
Nitrocellulosa är hygroskopisk, det vill säga den har förmågan att­ ­absorbera fukt. Genom olika till­satser har man numera minskat krutets förmåga att vara hygro­skopisk men det går inte att helt få bort problemet.

Omgivningen påverkar alltid
Vare sig hagel eller ­kulammuni­tion har gastäta patroner och ­krutet kommer över tiden alltid att påverkas. Mängden fukt som tas upp avgörs av vilken relativ luftfuktighet ­ammunitionen eller krutet förvaras i.
Förvaring i torr miljö ger snabbare krut som ger högre gastryck, medan krut som förvaras i en fuktig miljö blir långsammare och ger lägre gastryck. I värsta fall kan fuktigt krut även bilda klumpar. I riktigt fuktig miljö kan man också få mögel på ammunitionsförpackningarna liksom mässing som ärgar.
Luftfuktighet i rum brukar anges i enheten Relativ luftfuktighet (RF). Denna anger aktuell fuktmängd uttryckt i procent av vattnets mättnads­tryck vid den aktuella ­temperaturen.
I våra bostadsutrymmen ­varierar luftfuktigheten mycket med års­tiderna. På vintern har en uppvärmd bostad låg RF på 20-30 procent. Ibland ännu lägre under tider med stark och torr kyla. På sommaren är det fuktigare och inomhus kan RH gå upp mot 60–70 procent.
Socialstyrelsen rekommenderar att människor bör vistas i miljöer med en RF kring 30–70 procent.
Törs man då skjuta äldre patroner vars förvaring över tiden är okänd? Patroner som förvarats i en allt för fuktig miljö brukar man kunna sära ut ganska kvickt – mögliga patron­askar och ärgade mässinghylsor bör föranleda att patronerna kasseras i stället för att man försöker skjuta av dem.
Det är betydligt svårare att skilja ut ammunition som förvarats för torrt. Visst kan en mycket solblekt patron­ask indikera en torr och alltför varm förvaring men de yttre spåren är inte alltid så tydliga. Misstänker man att ammunitionen legat torrt och varmt i många årtionden manar det till försiktighet.

Spröd mässing
Om man väljer att skjuta gammal ammunition får man också vara beredd på att hylsorna ofta får längs­gående sprickor i hylshalsen.
Mässingen i hylsan kan med åren bli en smula spröd och därför uppstår sprickorna då patronen avfyras.
I ett vapen i gott skick innebär ­detta inte detta någon fara men ­hylsorna ska givetvis kasseras från allt vad handladdning heter.
Apropå handladdad ammunition avrådet vi bestämt från att skjuta av handladdade patroner vars laddning och komponenter är okända.

Papphylsa kan torka
När det gäller hagelpatroner med papphylsa finns ytterligare en anledning att undvika torr och varm miljö.
Patroner med papphylsa kan nämligen torka ihop så mycket att hylsorna brister när patronen avfyras.
Ett problem som blir särskilt påtagligt i en halvautomat där laddnings­funktionen bidrar till hylsbristningen.

Ammunition bör förbrukas inom tio år

Kenneth Skoglund har jobbat med ammunition på Norma Ammunitionsfabrik i mer än 40 år och är mycket kunnig i ämnet.

Vilka är idealiska förhållanden för långtidsförvaring av kulpatroner?
– En temperatur kring 12–15 grader är perfekt om luftfuktigheten samtidigt ligger kring 40-50 procent, säger Kenneth Skoglund.

Betyder det att ett normalt bostadsklimat inte ger bra betingelser för ammunitionsförvaring?
– Visst fungerar det att förvara ammunition och krut i normal rumstemperatur. Över längre tid är det viktigare att luften inte är för torr. Luftfuktighet påverkar mer än temperatur, i varje fall om vi pratar om någorlunda normala rums-temperaturer. Ska man förvara ammunition över lång tid är källaren en bra miljö – förutsatt att miljön inte är allt för fuktig.

Hur länge garanterar ni ammunitionens prestanda?
– Vi brukar säga att ammunition bör förbrukas inom tio år. Även om förvaringsmiljön inte är optimerad kommer prestandan inte avvika särskilt mycket från våra fabriks-data under en tioårsperiod. Förvarar man ammunitionen i bortemot 30 år kan man dock se en del för-ändringar i prestandan, särskilt om ammunitionen förvarats i torr miljö.

Finns det någon förvaringsmiljö som är direkt olämplig?
– Framför allt ska höga temperaturer undvikas. Skulle man till exempel förvara ammunition i ett mycket varmt och torrt pannrum kan ammunitionen med åren bli farlig att skjuta, avslutar Kenneth Skoglund.

Mattias Lilja