Jordbruksverkets regler måste följas av alla som föder upp hundar. Är man dessutom medlem i SKK-organisationen så gäller det att informera sig om vilka regler som gäller där. Man måste följa eventuella hälsoprogram för rasen och till exempel ögonlysa och höftledsröntga enligt de regler som gäller – före parning. Man måste också registrera alla valpar och använda SKK:s avtal vid försäljning.
– Antalet ärenden har minskat lite, nu är de cirka 500 per år, av 12.000 registrerade kullar, berättar Petra Waleij, chef för registreringsavdelningen på SKK.
– Älghundarna är något överrepresenterade, annars är det mest småhundar, fortsätter hon.
De flesta som gör fel är förstagångsuppfödare, de har en fin och välmeriterad tik och vill ta en kull på henne. Det är då mest okunskap som gör att reglerna inte följs.

Snällare tolkning
Några vanligt förekommande ärenden är tikar som parats för tidigt, eller alldeles för sent. Oftast godtar kommittén uppfödarens förklaring och låter kullen registreras ändå. Ibland gör man det inte.
För bara några år sedan tolkades reglerna stenhårt av uppfödar- och kennelkonsulentkommittén. Idag menar Petra Waleij att man lättat en del på tolkningen och nästan alla kullar blir registrerade. Man resonerar att skadan är redan skedd och det är bättre att valparna finns inne i systemet.
Däremot har det länge förts ett resonemang på SKK om att förse dem med avelsspärr.
– Det skulle vara intressant att se om ”tjuvparningarna” blir färre då, funderar Petra Waleij.
Vad som händer idag vid ett regelbrott är att uppfödaren får ett strängt brev med en reprimand. Etablerade uppfödare kan få en varning om att ärendet kanske går till disciplinnämnden.
– Har uppfödaren gjort fel tidigare går ärendet direkt dit och då riskerar man att bli utesluten, säger Petra Waleij.