En eftersöksjägares arbete underlättas betydligt om hunden kan hitta spåret och markera skottplatsen självständigt.
När du lägger ett spår så börja med att bara släpa klöven i cirka 50 meter. Sedan gör du en ”skottplats” med lite blod, ben eller skinnbitar. Efter skottplatsen blodar du spåret som vanligt fram till spårslutet.
Gå sedan med hunden i koppel vinkelrätt mot spåret och låt den följa spåret till ”skottplatsen” där du och hunden gemensamt undersöker platsen. Uppmuntra den om den markerar ben och skinn (men den ska inte äta upp dem!). Sedan kan du sätta på selen och fortsätta att spåra.

Styr inte

Du måste kunna lita på din hund när det gäller. Därför är det viktigt att du inte styr eller korrigerar hunden vid träning, trots att du vet exakt var spåret går.
Bli inte arg! Blir man arg så är det lätt att hunden börjar ”skenspåra”, det vill säga hunden lär sig att ”om jag bara ser ut som jag spårar så håller husse eller matte sig lugn”.
Följ med även om du ser att den går fel, hunden måste lära sig att reda ut svårigheter själv.
Det är bara om hunden har gått långt från spåret som du kan föra tillbaka den. Ta då in hunden och låt den gå fint på väg tillbaka och sätt den på spåret igen.
Om ni stöter upp vilt under spårningen kan du självklart korrigera, likaså vid viltstörningar som du själv har arrangerat.
Vid vinklar och återgångar är det intressant att se hur hunden arbetar och du lär dig också att läsa din hund. Vilket naturligtvis är A och O vid all spårning.  

Träna vinklar

När du börjar lägga in vinklar och återgångar i spåret är det viktigt att tänka på vinden. Lägg vinkeln så att hunden inte känner spåret och kan gena.
Om hunden är osäker på vinklar är ett tips att sätta upp en snitsel i avvikande färg 10–15 meter innan vinkeln. Då kan du studera hunden samtidigt som du själv inte står mitt i vinkeln vilket kan försvåra för hunden.
När du kommit en bit på väg kan du någon gång också lägga spåret i en cirkel.  

Malou Kjellsson