Det råder inga tvivel om att dansk och svensk hageljakt skiljer sig åt i flera avseenden, inte minst när det gäller viltarter, terräng och skogsbrukets betydelse. Men när det gäller praktiska erfarenheter av alternativhagel, inte minst att fälla vilt med dem, har danskarna klara svar på många praktiska frågor.
Vi har frågat ett par erfarna danska jägare om deras syn på hagelmaterial när Sverige – vad det verkar – i praktiken ställs inför ett blyhagelförbud.
Dennis Paulsen är en av personerna bakom familjeföretaget DK WAI (Waterfowl and Archery Import). Han är en mycket erfaren gåsjägare, men jagar även annan fågel med hagelgevär.
– Jag är mycket nöjd med stål, säger han. Det är lätt att använda och alla nya vapen fungerar med det nu. Det enda problemet är att bita i haglen.

Snabba laddningar

Dennis använder helst 32-gramsladdningar och ibland 28 gram. Han föredrar snabba laddningar, runt 500 meter i sekunden. Till gäss skjuter Dennis helst US2 och inget finare än US3. Till änder gärna US3 och till duvor US4 eller möjligen US5.
– Eftersom patronerna är så snabba blir det märkbart mindre framförhållning ut till 25–30 meter, säger Dennis. Därefter märks det att de tappar hastighet snabbt.

Dennis Paulsen är en av personerna bakom familjeföretaget DK WAI (Waterfowl and Archery Import). Han är en mycket erfaren gåsjägare, men jagar även annan fågel med hagelgevär. Foto: Aske Rif Torbensen

Kostnadsskäl

Dennis och hans jaktkamrater skjuter stora mängder gäss varje säsong. Han berättar att de mest skjuter 12/70, men aldrig 12/89. De senare är för dyra och behövs helt enkelt inte. Vismut och tungsten använder han inte heller, även det av kostnadsskäl. Men han nämner att det händer att markägarna kräver andra alternativhagel än stål på vissa skogsjakter.
Som Dennis jagar har rikoschetter inte varit något problem. Han har därför ingen uppfattning om hur det är att jaga med stålhagel i stenig mark. Men när det gäller att skjuta fågel mot himlen upplever han inga problem.
– När förbudet kom var det mycket debatt, minns han. Men nu är vi nöjda.

Specialist på hagel

Lars Thune Andersen.

Samma uppfattning har Lars Thune Andersen, senior konsulent på Danmarks Jägareförbund med vapen och ammunition som specialområde, särskilt hagel och pilbåge.
– Vi har skjutit med annat än bly i 27 år. I dag är det 98 procent stål och vår slutsats är att vi jagar som med bly. Det är inga problem.
Han berättar att det inledningsvis var svårt att hitta bra patroner, men att det i dag finns patroner som passar för alla vapen. Även icke stålhagelgodkända vapen.
– Ett exempel är Gamebore Regal Steel Game, som fungerar i gamla vapen. De flesta utom de med damaskpipor.
Lars jagar själv med en Husqvarna i kaliber 16, tillverkad 1904. Han har låtit öppna trångborrningen till 1/4 och skjuter patroner med filtförladdningar, alltså med stålhaglen i direkt kontakt med pipan. Han upplever inga problem med det.
– En kompis som är vapensmed har en gammal engelsk bössa med damaskpipor. Det är skjutet 12 000 vilt med vapnet, minst hälften med stålhagel.
Lars menar att det är rörelsemängden i patronerna som förstör vapen, laddningsvikt gånger hastighet.
– Väljer man förnuftigt, utgångshastigheter
runt 400 meter per sekund och måttliga laddningsvikter, så går det bra.

Effekt i stålhagel

Vad gäller effekten av stålhagel menar han att inte heller det är något praktiskt problem.
– Kan jag välja hagelmaterial så väljer jag stål, säger han. Det är vad jag är mest van vid och jag vet att det fungerar. Nu har vi de första generationerna jägare som bara skjutit stål och de förstår inte problemet, säger han.
På duvjakt i England har Lars haft möjlighet att jämföra materialen. Varannan patronask stål, varannan bly. Resultatet i antal fällda fåglar per patron har varit detsamma.
Lars påpekar att hagelskytte är mycket mentalt. Provar man ett nytt hagelmaterial måste man övertyga sig själv om att det fungerar.
– Det blir lätt så att en bom med bly är en bom, men att en bom med stål är materialets fel. Därför är det alltid en utmaning att prova något nytt.

Jämnare träffbilder

För många svenska jägare är stålhagel obekanta. De ska inte bara vänja sig vid tanken på ett nytt material, utan även navigera i utbudet av patroner.
Lars säger att det i Danmark varit väl stort fokus på hastigheten i patronerna, vilket kan ge ojämna träffbilder och högt vapenslitage.
– Vi rekommenderar utgångshastigheter på 400–420 meter per sekund och rimliga skotthåll. Eftersom det är lättare att få jämna träffbilder med stål än bly – få hagel ­deformeras – så finns det ingen anledning att använda trängre choker än 1/2.
När det gäller hagelnummer anser Lars Thune Andersen att den gamla tumregeln om två nummer större stålhagel än blyhagel fungerar bra. Skjuter man vismuthagel är ett nummer större än bly lagom.
– Min favorit på duvor är US4 i stål, men efter en duvjakt i England där det bara fanns US5 så vet jag att även det fungerar utmärkt. Till gåsjakt rekommenderar vi US1, men jagar man över bulvaner och skjuter på korta avstånd mot huvud och hals fungerar US2 och även US3. Till rådjur och räv US1 eller US2. Vi rekommenderar ett maximalt skotthåll på 20 meter på rådjur, då dör de.
– Vad gäller rikoschettrisken hade vi en rekommendation att inte skjuta blyhagel närmare passgrannen än 20 graders vinkel. Det var egentligen för lite. Nu säger vi 40 grader med stålhagel och vi har inte haft några olyckor med mindre än att någon brutit mot den regeln.

Saknar stenig mark

Lars Thune Andersen bedömer att rikoschettrisken är mer teoretisk än praktisk. Danmark har inte så mycket stenig mark, men han menar att exempelvis grythundar framför allt löper en risk när någon skjuter räven för nära grytöppningen, snarare än på grund av rikoschetter.
I skog kan det alltid bli en rikoschett och det blir ingen avgörande skillnad för att man skjuter stål. Viktigast är att inte skjuta för nära hunden. Men Lars tycker inte att rikoschetter med stålhagel är något stort problem.
– På skjutskolan skjuter vi på en lätt vinklad plåt på 20 meter. Det kommer inget tillbaka.
En annan källa till oro i Sverige är effekterna av stålhagel i virke. Lars berättar att vid det första blyhagelförbudet i Danmark undantogs skog av just den anledningen. Andra, mjukare alternativhagel utvecklades, bland annat med vismut och tenn. Sedan förbjöds blyhagel även i skogsmark. Men med tiden har diskussionen lagt sig.
– Det är mycket få skogsägare som klagar i dag. Det har visat sig inte vara något praktiskt problem.
Många svenska jägare är oroliga över övergången till alternativhagel. Kanske visar det sig också att det kommer att innebära en del problem. Men rösterna från Danmark är som synes ganska övertygade om motsatsen.