Samtidigt som detta har skett har också urbaniseringen i samhället fortsatt i oförminskad kraft, vilket gör att allt färre har den naturliga närheten, kunskapen och förståelsen för jakt och viltvård.
Vi märker också av att vi styrs allt mer av överstatliga beslut och juridik, samt vi påverkas av teknisk utveckling och social media. Vi är i ett paradigmskifte, som ger oss nya ut­maningar och möjligheter för jakten i framtiden.
Ovanstående är också några av de viktigaste anledningarna till att vi i Svenska Jägareförbundet har gjort ett genomgripande utvecklingsarbete och beslutat om att nå ett antal strategiska mål 2017. Internt är vi nu i skedet att införa de förändringar som krävs för att vi ska nå våra mål, så att vi med kraft kan fortsätta främja den svenska jakttraditionen.

En avgörande faktor
Vår framtida utveckling påverkas förstås av ett antal yttre faktorer, en avgörande faktor är förstås hur svensk viltförvaltning ska bedrivas i framtiden. Här kommer den nationella Jaktlagsutredningen in, som pågår parallellt med vår egen utveckling.
Jaktlagsutredningens första delbetänkande ska levereras nu i oktober, och detta behandlar vilken myndighet som ska leda den svenska jakt och viltförvaltningen i framtiden.
Arbetet är i skrivande stund i sitt slutskede. Utredningen genomförs i en något märklig ordning, ­vilket även utredaren på­pekat.
Det hade i en ideal värld varit bättre att få klart arbetet med jaktlagstiftning och ett antal jaktliga sakfrågor först. Så att uppdrag, ansvar och kompetensbehov för framtida myndighet blivit väl genomarbetade och tydliga.

Omstart krävs
Några av de punkter som vi driver aktivt i jaktlagsutredningen är att:

• Vi anser att man ska utgå ifrån den svenska jakt- och kulturtraditionen. Som bygger på ett starkt ideellt engagemang, brett kunnande och en utvecklad jaktetik med frihet under ansvar.

• Vi anser att det krävs omstart i svensk viltförvaltning. Vi har lyckats med att bevara och skapa en stor vilt- och artrikedom, nu måste vi gå till att aktivt förvalta vilt i samspel med människa och samhälle. Vilket ställer nya krav på kompetenser både nationellt och regionalt.

• Vi anser att förvaltningen ska ske lokalt, med mandat och tydliga mål. Lokal kännedom, kunskap och engagemang skapar de bästa förutsättningarna för en adaptiv förvaltning.

• Vi anser att löshundsjakten är en förutsättning för en effektiv förvaltning i Sverige och att den är värd i sig att bevara och stärka som kulturarv.

• Vi anser att lagar och förordningar måste vara enkla, konkreta och anpassade efter de lokala förutsättningarna där de ska verka.

• Vi anser att vårt allmänna uppdrag är en garant för genomförandet av svensk viltförvaltning. Det är oerhört kostnadseffektivt att vi ideellt och professionellt organiserar genomförandet av förvaltningen, utbildar jägarkåren, informerar och sprider kunskap till allmänheten för att skapa en hög acceptans för vår gemensamma viltförvaltningspolitik.

Från bevara till förvalta
Vi har lyckats i vårt jakt- och viltvårdsarbete. Vi är nu inne i ett paradigmskifte. Där vi går från att bevara till att förvalta kapitalet. Skiftet är en utmaning, som nu kräver ett stort engagemang från oss alla.
Så att kommande generationer får uppleva samma vilt- och artrikedom med frihet under ansvar som vi.