Många säger att dagens inventering är för rigorös och det är svårt att få observationer kvalitetssäkrade, och det är ju ett problem. Nästa år kommer vi därför att se över våra föreskrifter i samarbete med Norge för att hitta en inventeringsmetodik där samtliga kan känna förtroende för inventeringarna, samtidigt som de är kostnadseffektiva. Dagens föreskrifter togs fram när det fanns betydligt färre rovdjur och bara det gör att det finns anledning att ändra, säger Ruona Burman.

En del av länsstyrelsernas naturbevakare menar att de har så många revir på relativt liten yta att de omöjligt kan särskilja dem från varandra. Hur ser du på det?

Det problemet finns nog. I det extrem lilla Rialareviret, om jag tolkat länsstyrelsen rätt, så när de ska följa spårlöporna så långt som föreskrifterna kräver går det inte. Så långa spårlöpor kan det helt enkelt inte bli i det lilla reviret. Men det finns ju varg där

Vi hade 28 säkra vargföryngringar våren 2011. Lågt räknat betyder det att 100 valpar föddes. Ändå ökar inte stammen enligt er inventering. Hur hänger det ihop?

Valpdödligheten är 50 procent. Och sen är det många andra vargar som påkörts, och andra dödsfall som drabbat populationen. Som sjukdomar, skyddsjakt och paragraf 28. Man ska inte titta på varje enskilt år, utan mer se trenderna över flera år.  Det är så i naturen.

Svensk Jakt har initierat en webbomröstning där frågan lyder: Litar du på varginventeringarnas resultat? Cirka fyra procent har svarat ja. Har Naturvårdsverket ett trovärdighetsproblem?

Visst är det så. Det är också därför vi ska se över inventeringsföreskrifterna med statlig personal och olika intresseorganisationer.    

Hur viktigt är det att berörda människor faktiskt litar på Naturvårdsverket?

Väldigt viktigt. Det är viktigt för alla myndigheter. Vi arbetar för medborgarna och då är det viktigt att de litar på oss.  

Vad är det som gör att ni har svårt att vinna människors förtroende i en sådan här fråga?

Vargen får klä skott för en mängd olika delar som landsbygdsbefolkningen inte känner sig hörda på. Sen är det säkert många som upplever att de får sin vardag konkret förändrad med angrepp och minskat jaktuttag.

Många vänder sig också mot Naturvårdsverket utan att egentligen veta vem som bestämmer. Politikerna måste vara tydliga med vem som har ansvaret över rovdjurspolitiken och vem som ska göra vissa saker. Det är mycket som flyter nu. Det är bättre med tydlighet och kanske inte så bekväma beslut än att man inte vet vad som ska hända. Det här bidrar till minskat förtroende för rovdjurspolitiken.

Läs även:

Verket: Vargstammen ökar inte