Sista rådjursjakten och drevet håller sig för ovanlighetens skull inom rimliga marker. Efter en dryg timma kommer rådjuret rakt emot mig. Står bakom ett träd. Naturligtvis kastade rådjuret åt det hållet om trädet där jag inte hade piporna. Men jag lyckades flytta om bössan och få i väg ett skott och rådjuret for i backen en bit bortom själva skottplatsen.
Det skrek till och jag förstod att det inte var direkt dödligt träffat. Jag skyndade fram, ser att det har huvudet uppe och skulle avsluta med vänsterpipan i huvudet.

Tydliga märken

Jag höll fram drillingen och tryckte av. Det sade bara typ pipp. Rådjuret blinkade till så det var inte riktigt hjärndött. Jag väntade några sekunder innan jag bröt bössan med öppningen ifrån mig.

Det kunde ju ha varit en, vad vi kallar, efterbrännare, då krutet ligger och pyr och tar sedan plötsligt full fyr. På ett brytvapen får kan man få hylsan och brinnande krut i ansiktet. Båda hagelskotten hade tydliga märken från slagstiften.
Nu hade hunden kommit fram och börjat bita i halsen. Det blev lite stressigare, då jag ville försäkra mig om att rådjuret var helt dött med ett avfångningsskott.
Jag fick i en ny hagelpatron, som tur är i högerpipan. Får undan hunden och håller fram vapnet och trycker av. Samma sak upprepade sig, ett ljud typ pipp.

Helt tätt i loppen

Jag tror att jag tittade i loppet vid första omladdningen. Garanterat gjorde jag det vid andra tillfället. Det syntes inget ljus genom loppen. Jag tror att jag vände på bössan och blåste i fall det var krutrök. Nej, det var helt tätt i båda hagelpiporna.
Rådjuret avlivades med kulpipan och när saker och ting lugnat ner sig undersökte jag hagelpiporna mer noggrant, och petade ut en förladdning ur varje pipa.

Krut saknades

Förmodligen saknades det krut i patronerna och det var tändhatten som drev iväg förladdningar och hagel.
Den nedre hylsan och förladdningen på bilden – som jag turligt hittade – är skottet som fungerade. Förladdningen är ljusare, inte lika sotigt, vilket jag tycker indikerar att det har varit varmare, bättre förbränning.
De två andra är sotigare och hylsornas stukning är inte lika uträtade.

Rätt pipa

Som tur var laddade jag rätt pipa vid andra avlivningsförsöket, om jag nu hade missat att kolla fritt lopp. Det hade visserligen inte hänt så mycket eftersom även det tredje skottet förmodligen saknade krut. Men hade det varit ett fungerande skott hade troligen något allvarligt inträffat.

Skjutit mycket

Jag har burit bössa lagligt i snart 50 år, skolad av de äldre jägarna. På den tiden när jag började jaga stod många bössor laddade i fall räven kom. Rävskinn hade ett värde på den tiden.
Jag har skjutit en hel del både kula, hagel, ban- och fältskytte, jaktskytte, med mera.

Bra på jägarexamen

Av intresse tog jag jägarexamen på lite äldre dar, när dessa utbildningar startade. För att få godkänt på vapenhantering skulle man kolla loppen varje gång man laddade.
Mycket bra och det har jag praktiserat sedan dess. På bana och i skogen. Det är ju inte svårt att kolla ner i loppen på ett brytvapen.

Så som sagt, kolla alltid, alltid, att det är fritt i loppet.

Jag har varit i kontakt med handlaren där jag köpte de felaktiga hagelskotten, som skulle informera tillverkaren.

Owe Johansson