Redan tidigt, när det ännu inte var så många vildsvin i Kungsätertrakten, bestämde sig jägarna i de sex jaktlagen att gå samman för att på ett effektivare sätt förvalta vildsvinsstammen. Redan från början insåg jägarna vilka utmaningar de ställdes inför med det nygamla viltet.

Med en representant från varje jaktlag tillsattes 2012 en styrelse, som drar upp planerna och tar fram förslag till hur jakten ska bedrivas.

– Det kan vara allt från hur avskjutningen ska hanteras, till vilka hundar som ska användas, berättar Tomas Grönesjö som är en av de drivande jägarna bakom Kungsäter-Torestorp vildsvinssamverkan.

Särskilda pass

De första åren var inte avskjutningen särskilt omfattande på de två–tre gemensamhetsjakter som arrangerades, men efter hand som jägarna lärt sig mer om vildsvinen har resultatet av jakten förbättrats.

– Vi har successivt under dessa år gjort om passen, från älgpass till mer renodlade vildsvinspass, vilket gett resultat. Passen har blivit bättre och hundarna har utvecklats på ett sätt som vi inte hade fått till utan samverkan. Vi har också inriktat jakten så att avskjutningen i första hand sker på brungrisar och galtar, säger Tommy Leandersson, en annan jägare som är mycket nöjd med hur jaktlagen samverkar kring vildsvinsjakten.

Malin Grönesjö har skjutit sitt första vildsvin under en gemensamhetsjakt i Kungsäter-Torestorp vildsvinssamverkan. Med på bilden är hunden Asti. Foto: Privat

Fint samarbete

Att jägarna drar lärdom av erfarenheterna och anpassar sin jakt visar sig i avskjutningssiffrorna. Allt fler vildsvin skjuts under de gemensamma jakterna. Vid de två jakter som genomförts innevarande jaktår fälldes 18 vildsvin vid det första tillfället och 15 vid det andra.

– Nu ska vi dock vara ödmjuka för sådana bra resultat kanske vi inte når varje gång vi jagar framöver, säger Tomas Grönesjö.

Jägarna är övertygade om att de inte hade nått samma resultat utan samarbetet över jaktmarksgränserna.

– Vildsvinen rör sig över stora områden, och för att kunna förvalta stammen måste vi samverka. Det går förstås att jaga vildsvin även på mindre marker vilket också görs, men vilken fördel är det inte när hundförare kan gå över gränserna, och när vi besätter många av de bästa vildsvinspassen, säger Tomas Grönesjö.

På after hunt

Tomas Grönesjö beskriver samarbetsklimatet mellan jaktlagen som mycket bra. Det var enkelt att få med jägarna på tåget redan från början, och under åren som gått har samarbetet fördjupats.

– Vi kände varandra tidigare såsom jaktgrannar brukar göra. Till exempel träffades jaktledarna på något älgmöte emellanåt. Mer var det inte. Nu har vi fått en helt annan sammanhållning och vi har även roligt tillsammans.

Bidragande till det är att jägarna inte bara nöjer sig med att jaga tillsammans. Efter jakten som hålls i november samlas man till en after hunt för att grilla och umgås.

– Då är vi 40–50 jägare som äter gott, tar en öl eller ett glas vin och har en trevlig kväll. Det är klart att det bidrar till sammanhållningen och god grannsämja, säger Tomas Grönesjö.

Jagar även annat

Tomas tror på ett fortsatt och ännu bättre samarbete mellan jägarna i jaktlagen.

– Numera händer det att jägare i olika jaktlag går samman för att också jaga annat vilt. Till exempel hare, räv och rådjur. Jägarna i vildsvinssamverkan är ett fint gäng och sammanhållningen vi byggt upp genom åren ska vi vara stolta över och värna om, säger Tomas Grönesjö.