Svensk Jakt kontaktade Anna Richert för att försöka få svar på bland annat den frågan. Anna Richert är handläggare för matfrågor inom Världsnaturfonden, WWF, och hon är även WWF:s talesperson för den uppmärksammade Köttguiden.
Köttguiden visar hur olika typer av kött påverkar miljön och djurens välfärd, och den ska underlätta för konsumenten att göra medvetna val. Köttguiden granskar olika proteinkällor och viltkött är tillsammans med ekologiska baljväxter de enda livsmedlen som får grönt ljus i samtliga fyra kategorier; klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel samt djurskydd och bete.

Anna Richert, varför är köttkonsumtionen ett så stort klimatproblem, enligt WWF:s förmenande?
– Det är rätt så väl belagt att kött är det livsmedel som belastar klimatet mest. Sedan skiljer det sig för olika köttslag hur stor denna påverkan är.

Varför sägs det då alltid i debatterna att man ska äta mindre kött? Vore det inte läge att nyansera?
– Exakt därför tog vi fram Köttguiden. Guiden nyanserar frågan och vi vill åstadkomma mindre men bättre kött.

I Köttguiden är det bara viltkött som får tummen upp på samtliga punkter. Gör hushåll med en god tillgång till viltkött mindre klimatpåverkan än andra konsumenter?
– Nej. Hushåll med god tillgång till viltkött äter i regel upp köttet själva. De behöver också dela med sig av det ”gröna” köttet till andra för att bli mer klimatsmarta. Att äta mindre men bättre kött gäller i lika stor utsträckning hushåll med god tillgång till viltkött som de hushåll som inte har det.

Vad ska man äta istället för viltkött för att åstadkomma en mindre klimatpåverkan?
– Vi vill att man ska minska köttkonsumtionen generellt sett, och se till att man får mer av sitt protein från baljväxter och vegetariska produkter. Vi överkonsumerar protein i dag.

Om man som jag går ut utanför mitt hus och skjuter ett rådjur. Är jag då en större miljöbov om jag skjuter mitt rådjur och äter upp det än om jag äter sallad som jag köpt i affären?
– Så vill jag inte se det (skratt). Du gör ju en tjänst när du tillgängliggör ett bra kött på marknaden. Men om du ensam sitter och äter upp ditt djur blir inte köttet tillgängligt på marknaden. Du ska alltså helst äta en del av rådjursköttet och sedan dela med dig av resten av köttet till andra. När du sedan åker till affären och handlar vegetariskt behöver du tänka över hur du transporterar dig.

Idag utgör viltkött två, tre procent av den totala svenska köttkonsumtionen. Borde vi arbeta för att få mer vilt i markerna och få ut mer viltkött till fler eftersom det är det bästa klimatvalet?
– Det där är väldigt intressant. Storleken på stammen av vilt är resultatet av olika politiska beslut och den frågan ger vi oss inte in i i Köttguiden. Viltkött äts framför allt av jagande familjer och det vore förstås fint om vi kunde få ut mer viltkött på marknaden.

Om vi ändå pratar politik. Idag växer stammarna av stora rovdjur kraftigt i landet. Det medför att klövviltet och därmed också viltköttet minskar, framför allt i Mellansverige. Vilken råvara tycker du man som konsument ska ersätta viltköttet med – om man ska fortsätta vara klimatsmart i sitt proteinintag?
– Det är baljväxter förstås. Det här är en rätt så stor utmaning. Ett gammeldags förhållningssätt är att rynka på näsan åt bönor och ärter. Vi jobbar rätt mycket för att sprida inspiration för vegetarisk matlagning. Det är bra både för hälsan och hållbarheten.

Ett exempel: En familj i Mellansverige brukar få 75 kilo älgkött per år men på grund av ett högt rovdjurstryck får de inte längre något älgkött. Gissningsvis väljer de då istället att äta svenskt, ekologiskt nötkött. Vad tror du?
– Det är nog troligt, ja. Men man borde titta i Köttguiden och välja ett kött som är hållbart. Jag är väldigt mån om att vi måste tillgängliggöra det bästa köttet på marknaden samt att vi inte längre rynkar på näsan åt bönor och ärtor.

En vuxen varg dödar i medeltal 60 älgar per år, vilket motsvarar cirka 4,5 ton benfritt älgkött. Därmed minskar det tillgängliga viltköttet i samma mängd. Klimatpåverkan genom koldioxidutsläpp av en varg motsvarar 27,86 personer (om de väljer att äta svenskt, ekologiskt nötkött eller naturbeteskött istället för älg). Kan man säga att man klimatkompenserar genom att skjuta varg?
– (Skratt). Det var första gången någonsin jag fått den frågan.

Det är ändå en relevant frågeställning. I Mellansverige har det funnits tillgång till viltkött, men nu minskar tillgången oerhört snabbt. Vi får betala mycket för de stora rovdjuren. Kan man klimatkompensera genom att jaga varg?
– (Lång tystnad) Men jag skulle inte vilja säga det. (Tystnad igen) Nej.

Du får gärna utveckla.
– Köttguiden tar inte ställning i hur man ska se på frågan om tillgång på viltkött beroende på vargstammens storlek.

Men det är ju en krass verklighet att äts någonting upp av något annat så försvinner det från marknaden. Äter till exempel inte jägarfamiljerna upp sitt viltkött blir köttet tillgängligt på marknaden. 
– Det är en väldigt intressant fråga. Klimatkompensering som vi gör när vi till exempel flyger ska ju vara enligt metoder som är certifierade, kontrollerade och godkända så att man vet att man får det man betalar för. Något sådant system finns inte för vargarna. Det finns heller inget etablerat system för att räkna på klimatkompenseringen som innefattar den lokala klimatkompenseringen på plats.
– Jag tycker det är ett intressant sätt att räkna på och tänka men jag skulle inte rekommendera vargjakt till någon som vill göra ett bidrag till att minska klimatpåverkan. Ska man klimatkompensera ska man göra det med metoder som är vedertagna och kvalitetssäkrade, säger Anna Richert.

Forskning visar hur mycket kött en varg äter… 
– Då får ni hitta på ett sådant system och få det kvalitetssäkrat.

WWF skriver så här i sin köttguide: ”Den ökande konsumtionen av kött och det sätt som många köttdjur föds upp är en av vår tids stora utmaningar.” WWF är samtidigt en av de organisationer som ständigt vill ha fler stora rovdjur. Detta trots att rovdjuren alltså ökar de mellansvenska hushållens klimatpåverkan i vissa fall. Är klimatfrågan eller stora stammar av rovdjur viktigast för vår planet?
– Vi väljer inte mellan miljöfrågorna. Vi säger inte att en fråga är viktigare än en annan. Vi måste jobba brett för att nå våra mål som handlar om att hålla oss inom ramen om en planet och vårda den biologiska mångfalden, säger Anna Richert.