Men det finns ingen norsk plan för hur gränsreviren ska förvaltas eller hur beståndsmålet i Norge ska se ut när gränsreviren delas. För det krävs först ett politiskt beslut i stortinget.
– Den saken ligger fortfarande på politikernas bord i Oslo, säger Terje Bö.
Det norska beståndsmålet är i dagsläget tre föryngringar per år i helnorska revir.
– Det finns bara två familjegrupper i dessa revir per idag, vi ligger alltså under det nationella målet.

Jakt inte aktuell
Någon jakt i gränsreviren är därmed inte aktuell, även om det i princip skulle gå att fatta beslut om sådan jakt på den norska sidan.
– Vi kan fatta beslut om jakt på alla vargar som befinner sig på norskt territorium. Men det har inte varit aktuellt med någon jakt i gränsreviren. Om vi skulle välja att jaga i gränsreviren ska det överenskommas med Naturvårdsverket och berörd länsstyrelse i Sverige, säger Terje Bö.
Detsamma gäller på den svenska sidan. I Naturvårdsverkets delegeringsbeslut den 30 oktober 2014 om att vissa länsstyrelser får besulta om licensjakt på varg står det att de ”får omfatta revir som delas med Norge under förutsättning att denna jakt sker efter samråd med norska Miljödirektoratet”.

Praktiska problem
De regionala rovviltnämnderna som beslutar om jakt på bland annat varg i Norge har dock inte inom sina ramar möjlighet att bestämma om jakt på familjegrupper där delar av reviret ligger i Sverige, enligt Terje Bø.
Han ser även praktiska komplikationer med vargjakt i gränsreviren.
– Det är svårt när djuren finns på båda sidor gränsen. Inte säkert att det går rent praktiskt att genomföra en sådan jakt, säger han.

Sänker beräkningsgrunden
Maria Falkevik, rovdjursansvarig vid länsstyrelsen i Värmland, bekräftar att de delade reviren sänker beräkningsgrunden för vargjakten i länet.
– Ja det gör de, säger hon.