Massivt gensvar från älgjägarna

I ett upprop på svenskjakt.se dagarna före älgjakten önskade SVA älgjägarnas hjälp med observationer av älgtjurar med hudsår. Gensvaret blev långt bättre än förväntat med upp mot 200 rapporter i form av samtal, meddelanden, mejl och brev, samt många inskickade prover och till och med hela älgar.
– Jägarna har ställt upp på ett fantastiskt sätt. Vi har fått in långt fler rapporter än förväntat. Så många att vi nästan fått börja säga nej tack till fler eftersom det blir svårt att hantera materialet, säger biträdande statsveterinär Jonas Malmsten på Statens Veterinärmedicinska Anstalt.
Så här långt har jägarnas rapporter gett en hel del information om ”hudsårälgarna”. Visst har bekräftat tidigare teorier, annat återstår att studera. Utöver det finns prover från ett 40-tal sjuka älgar samt några hela inskickade älgar att analysera.
En sydlig åkomma
Rapporter har kommit från hela Götaland och stora delar av Svealand, från Uppland och Örebro län och söderut. Någon tjur med hudsår har också noterats i södra Dalarna.
– Och jag tror inte bristen på tjurar med hudsår längre norrut beror på att jägarna där inte är intresserade av att hjälpa till i den här undersökningen. Med stor sannolikhet är det här en åkomma som drabbar älgarna i södra Sverige främst, säger Jonas Malmsten.
Han har tidigare gett uttryck för en teori att det kan vara klimatet, med fler hjortlusflugor som följd, som en tänkbar orsak.
Nu vill SVA att älgjägarna fortsätter att engagera sig i saken genom att fylla i den enkät som förhoppningsvis ska ge en bättre bild av hur vanligt det är att tjurar drabbas av hudåkomman.
– Vi vill ställa antalet sjuka tjurar i relation till antalet observerade älgar. Då kan vi få en bild av den totala andelen drabbade tjurar, liksom andelen drabbade älgar, säger Jonas Malmsten.
– I det arbetet måste vi också ta hänsyn till att det säkert är ett inte obetydligt mörkertal. Man kan misstänka att långt ifrån alla drabbade tjurar observeras.
Forskarnas öron och ögon
I det vidare arbetet med insamlade rapporter och prover hoppas veterinärerna på SVA få svar på fler frågor:
– Vad har det för effekt på djuren? Har det någon betydelse för populationen? Påverkar det brunsten och därmed reproduktionen när de största tjurarna har stora sår på sina ryggar? Vi vet ju hur viktiga de stora tjurarna är vid brunsten.
Jägarnas rapporter tyder på att hudsjukdomen är mer utbredd geografiskt än vad man tidigare trott. Förra årets utbrott, som sannolikt inte var lika omfattande som årets, verkade inte vara lika spritt.
– Det var då vi bestämde oss för att göra ett upprop till älgjägarna. Och som sagt, något fel på jägarnas intresse för älgen är det inte, tvärt om. Många har uttryckt en oro för det som händer. Jägarna har många frågor och också många hypoteser om vad det kan beror på. Och det är bra, för då kan vi jobba vidare med det, säger Jonas Malmsten.
På SVA är man tacksamma för att jägarna åter igen har ställt upp när forskningen så önskat.
– Man kan säga att jägarna är våra ögon och öron där ute. Vi skulle förstås aldrig få in ett sådant här material om vi skulle försöka samla in det själva, slår Jonas Malmsten fast.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.