Under lite mer än sex dagar i mitten av december 2018 utfördes ett älginventeringsuppdrag på 250.000 hektar i hjärtat av Dalarna, mellan Mora, Vansbro, Malung och Sälen. Maria Hörnell-Willebrand från den norska Högskolan i Innlandet anlitades, för att få inventeringens design till rätt pris för kunden. Kunskaper hon besitter efter många års forskning om inventeringar och som chef på avdelningen för viltanalys vid Naturvårdsverket. Det blev Distance Sampling-metoden, med två kilometer mellan linjerna som fick gälla och en inventeringsträcka på 130 mil.

Lätt att upptäcka

Av eget intresse noterade vi under inventeringen även tjäder och orre. När helikoptern på vintern passerar över den tallbetande tjädertuppen blir han givetvis orolig och lämnar tallen och är då lätt att upptäcka från luften. Under vår älginventering registrerade vi 208 tuppar som flög upp inom en korridorbredd på cirka 200 meter under oss.

Vi letar också tjäderspel från helikopter, då vi inventerar mycket stora arealer. Detta är en effektiv metod om jobbet görs i gryningen under sista veckan i april när alla fåglar är på lekarna. Det antal vi hittade under inventeringen i mitten av december måste multipliceras upp med tio för att få fram totalantalet på ytan. Det innebär att i området fanns minst 2.080 tuppar.

I till exempel Venjan var det 26 minusgrader mitt på dagen den 14 december och där föredrog fåglarna att ligga i skydd. Flest tuppar med flockar på 12, 13 och stycken upptäcktes i ett område med gallrad tallskog som gödslats för maximal tillväxt. Efter en gallring och gödsling får träden en större barrmassa och de kväverika barren blir smakligare för tjädern.

Lika många hönor

Det finns minst lika många hönor som tuppar i tjäderskogen. Var håller de till och varför hittade vi inte dem under inventeringen? Jo, de är inte lika exponerade som tupparna utan trycker i alla de unga gallringsskogar som för 20–30 år sedan var älgbetade hyggen. Tjädern är vinnaren och älgen förloraren i dagens skogsbruk, som enligt vissa grupper antingen består av sönderkörda kalhyggen eller fiberplantager.

Ur ett helikopterperspektiv ter sig verkligheten mycket annorlunda och i dag har vi dubbelt så mycket skog som under de skogsfågelrika åren på 1920-talet. Med lika många hönor som tuppar blir det en minimisiffra på 4.160 tjädrar i inventeringsytan och då ingår sjöar som Venjan, Öjen och Van i älgförvaltningsområdet. Det blir grovt räknat 17 fåglar per 1.000 hektar som en absolut minisiffra.

Finland

Kan man då lita på detta? När vi inventerar efter kullar med fågelhund i augusti kräver Maria Hörnell-Willebrand en sträcka på minst tio mil för att kunna räkna på de insamlande observationerna. Nu blev det 130 mil, vilket borde hålla för en kritisk granskning. Vi uppskattade beståndet till minst
4.000 på den yta vi flög över, vilken är tio procent av landskapets tillgängliga tjäderskog. Rimligtvis bör det alltså finnas minst 40.000 tjädrar i Dalarna den här vintern.

Kullinventeringen i Finland 2018 gav 10–60 tjädrar per 1.000 hektar. Tjäderpopulationerna i Finland har ökat sedan 1990-talet, men är fortfarande svaga i skogar nära städer och jordbrukslandskap som producerar ett överskott av predatorer.

I Dalarna sköts det uppskattningsvis 3.061 tjädrar säsongen 2017–2018.

Älg och varg

Under vår flygning noterade vi också ett antal älgar, en varg och 533 orrar med den största flocken på cirka 60 fåglar. Det som avvek från tidigare inventeringar var bristen på rävspår. Jägarna får i stället glädjas åt att det finns många tjädrar i våra svenska skogar och inte minst – många orrar.

Erik Aretorn

Eric Ringaby