När miljö- och jordbruksutskottet på tisdagen justerade sitt betänkande om naturvård och biologisk mångfald fick jaktfrågor ett inte obetydligt utrymme. Det handlar om tillkännagivanden om rovdjurspolitik, länsstyrelsens viltförvaltningsdelegationer samt EU:s art- och habitatdirektiv.
Vad gäller rovdjurspolitiken är en majoritet bestående av alliansen och Sverigedemokraterna tydligt oroliga för att regeringen inte ska följa den tidigare riksdagens beslut om den nya rovdjurspolitiken, som bland annat innebär jakt på varg.

Riktad vargjakt
På annat sätt går det inte att tolka utskottets förslag till riksdagen med markeringen att det även i fortsättningen bör vara tillåtet med en riktad selektiv jakt på varg.
Bakom skrivningen återfinns flera motioner från allianspolitiker som Lena Ek (C), Ulf Berg (M) och Magnus Oscarsson (KD).
I utskottet reserverade sig Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bland annat med hänvisning till att Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram en övergripande strategi för viltförvaltningen som ska vägleda länsstyrelserna vad gäller jakt på rovdjur.

Stärkta roller
Viltförvaltningsdelegationernas arbete är omdiskuterat. Kritik har riktats mot att delegationerna har för liten faktiskt makt, och att deras inflytande i viltförvaltningsfrågor skiljer sig åt mellan länen.
Därför föreslår Miljö- och jordbruksutskottet att viltförvaltningsdelegationernas roll bör stärkas, och dess beslutanderätt och befogenheter förtydligas. Detta är ett sätt att öka regionaliseringen i rovdjursförvaltningen, anser utskottets majoritet bestående av Alliansen och Sverigedemokraterna.
Även på den punkten fick regeringspartierna tillsammans med Vänsterpartiet se sig besegrade i utskottet. I sin reservation konstaterar man att regeringen redan beslutat att utvärdera viltförvaltningsdelegationerna. Man tycker inte heller det är riksdagens sak att tala om för länsstyrelserna hur de ska agera i sina viltförvaltningsdelegationer.

Gammalt direktiv
Ytterligare en fråga där riksdagen nu sätter press på regeringen gäller EU:s art- och habitatdirektiv.
Och det är inget litet jobb man lägger på ansvariga ministrar när man nu vill att de verkar för en förändring av direktivet så att ”klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige.”
Bakom tillkännagivandet ligger flera motioner som påtalar att art- och habitatdirektivet är omodernt, att det utgår från situationen för hotade arter på 1970-talet då EU bestod av ett fåtal länder, och att situationen idag är helt annorlunda.

Har maktmedel
Moderaten Ulf Berg sitter i miljö- och jordbruksutskottet och har för oppositionspartiernas räkning arbetat med jaktfrågorna i betänkandet. Han tycker inte oväntat att det är positivt med en utskottsmajoritet i frågorna som beskrivits ovan.
– Vad gäller exempelvis vargjakten är regeringen väldigt otydlig vad gäller jakt 2016. Vi får än det ena och än det andra beskedet från ansvariga ministrar. Det är oerhört viktigt att vi kan fortsätta med den förvaltning som kommit igång. Dessutom är det önskvärt att de juridiska processerna går rätt väg, säger Ulf Berg.
Regeringar, oavsett färg, brukar vara kreativa i förmågan att klara sig undan att utföra det riksdagen ålägger dem i sina tillkännagivanden. Hur ser du på den saken?
– I oppositionen förutsätter vi att regeringen ska leva upp till riksdagens beslut. Vi kommer noga att följa upp att så sker. Om inte, finns det maktmedel att ta till om regeringen tydligt obstruerar mot riksdagens beslut, säger Ulf Berg.

Den som är intresserad kan läsa miljö- och jordbruksutskottets betänkande i sin helhet genom att klicka på länken här intill.