Eskil Erlandsson hade inte räknat med att det skulle bli ett nytt riksdagsval så snart efter det förra, men han räds det inte. Tvärt om, den rutinerade centerpolitikern verkar se fram emot en ny valrörelse med tillförsikt.
– Att möta folk på torg och i bygdegårdar hör till det bästa med att vara politiker, säger han.
Erlandsson initierade jaktlagutredningen som kommit med ett kritiserat delbetänkande där en långtgående reglering vad gäller utfodring av vilt föreslås.
– Någon form av sanering av den osunda och oetiska utfodringen måste till. Men jag är tveksam till lagregleringar, och tror istället på frivilliga överenskommelser, säger Eskil Erlandsson.

Ingen principfråga
I utredningen ligger också fjälljaktfrågan. Alliansregeringen fick under åren mycket kritik för att man likställde alla europeiska jägare med jägare bosatta i Sverige vad gäller tillgången till jakten på statens marker.
Eskil Erlandsson håller trots att många säger motsatsen fast vid vad han hela tiden hävdat, till detta var han på grund av EU-regler nödd och tvungen. Men han är beredd att göra om i det fall utredningen kommer fram till att det är okej att särbehandla jägare som bor i Sverige.
– Ja, jag har inget principiellt emot att ändra tillbaka till den gamla ordningen, säger han.
Jaktlagutredningen har också föreslagit att en ny vilt- och jaktmyndighet inrättas. Inför höstvalet gjorde Allianspartierna förslaget till sitt när man utlovade att en sådan skulle bildas i Karlstad vid en valseger.

Samlande myndighet behövs
– Löftet står fast. Jag har tillsammans med flera andra föreslagit det i motioner, och mycket tyder på att riksdagen kommer att bifalla dessa. Enligt min mening behövs det en samlande myndighet för de här ­frågorna. Nu är de fördelade på Naturvårdsverk, Jordbruksverk, SLU och Havs- och vattenmyndigheten för att bara nämna några, och det är ingen bra ordning, säger Erlandsson.
Utredaren funderade över att den nya myndigheten skulle kunna ta över delar av Jägareförbundets allmänna uppdrag, och dessutom finansieras via jägarpengarna ur Viltvårdsfonden. Men det är inga förslag som tilltalar Eskil Erlandsson.
– Nej, myndigheter ska och måste finansieras med skattepengar, annars blir de beroende av någon annan, ett särintresse. Jag har också svårt att se vilka delar i allmänna uppdraget som skulle vara lämpliga att föra över till en myndighet. Dessutom skulle det bli så mycket dyrare än nuvarande ordning där pengarna växlas upp genom ideella insatser av Jägareförbundets medlemmar.
I linje med det ligger att Erlandsson tycker att Jägareförbundet ska ha fortsatt förtroende att sköta det allmänna uppdraget, något man gjort sedan 1938.

Äganderätt och lokalt inflytande
– Och det har fungerat på ett utmärkt sätt. Jag har stått upp för det allmänna uppdraget när det kommit propåer om förändringar och såg också till att jägarnas pengar i Viltvårdsfonden gick tillbaka till jakten och viltvården. Det är ett konkret svar på vad vi tycker i den frågan.
Med landsbygdsministern i spetsen beslutades under Alliansregeringen också om en ny älgförvaltning. En nyordning som kritiserats, särskilt i län där skogsbolagen äger mycket mark, för att vara toppstyrd och ge markägarna för mycket makt.
– En ny lagstiftning behöver alltid utvärderas. Men efter allt det gurgel som var har vi fått till ett system som fungerar hyggligt. För mig är äganderätten och det lokala inflytandet centralt, och det är jag inte beredd att rucka på.
– Byråkratin är ett bekymmer som vi jägare får betala för och den bör ses över, säger Eskil Erlandsson som anser att det jaktliga intresset har inflytande på älgförvaltningen.
När Svensk Jakt möter Eskil Erlandsson står vi inför licensjakten på varg. Han är nöjd med att den kommer igång, även om han tycker att länsstyrelserna, vissa mer än andra, tillämpar försiktighetsprincipen i överkant när det gäller tilldelningen.
– Men det ser ut som att vi fått de saker på plats som vi hade förhoppningar om, även om det tog lite längre tid än vad som var tänkt, menar Eskil Erlandsson.

Konflikter om vargjakt
– Jag är glad över att vi lyckades få ett riksdagsbeslut om rovdjursförvaltningen, även om det fanns och finns de som stretar emot, säger Eskil Erlandsson med en tydlig passning till konflikterna om vargjakt i S-MP-regeringen.
Den regionaliserade förvaltningen ska enligt den tidigare ministern leda till färre överklaganden och ett slut på långa domstolsprocesser. Han hoppas och tror att en ny miljökommissionär innebär att knutarna som funnits med EU ska lösas upp.
– Regionaliseringen, licensjakten, de nya skyddsjaktbestämmelserna, förändringarna av paragraf 28 som inte lett till något missbruk och den socioekonomiska konsekvensutredningen av stora rovdjur som vi lade ut på SLU kommer sammantaget att leda till lättnader för människor som lever nära rovdjuren.
– Dessutom är det till fördel för rovdjuren om det blir ett normalläge i den här inflammerade frågan, säger Eskil Erlandsson.