Länsstyrelsens rekommendationer är inte lag, men väger vanligtvis tungt när älgskötselområden och jaktlag planerar och genomför älgjakten. Därför är det ingen vågad gissning att säga att de tillägg som gjorts jämfört med förra året kommer att få betydelse i Jönköpings län, och kanske också i den allmänna debatten om älgjakttidens längd.
Länsstyrelsen skriver i sina rekommendationer:
• Älgjakten bör planeras så att huvuddelen av den planerade avskjutningen genomförs till och med den 31 december.
• Perioden den 1 januari till och med den 28 februari bör endast användas som skyddsjakt i områden med hårt betestryck och/eller risk för älgbetesskador.
– Vi vill ha ett högre jakttryck på hösten för att förebygga skador. Men bakom rekommendationen ligger också den diskussion som förs om hundanvändning och etik, säger Ingemar Sjöberg som handlägger jaktfrågor på länsstyrelsen i Jönköpings län.

Känslig tid
Enligt Ingemar Sjöberg utesluter inte länsstyrelsen att älgjakten i januari och februari kan vara en bakomliggande orsak till rapporter om magra älgar, små kalvar, oförklarligt självdöda älgar, med mera.
– Jakt i januari och februari sker under den tid då älgen lever på marginalen. Om hundar då kör på älgen hårt och länge – det kan till exempel vara en dräktig älgko – blir djuren förmodligen stressade. Det påverkar deras energiåtgång, foderintag och möjlighet att idissla, säger Ingemar Sjöberg.
Älgforskaren Jonas Malmsten vid SVA har förståelse för länsstyrelsens resonemang. Han menar att jägarna alltid ska fråga sig hur lång tid man behöver för att genomföra jakten.
– Älgen är ju inte direkt svårjagad. På vissa områden skjuts 90 procent av älgarna första älgjaktveckan, och kan man undvika att jaga under älgens nedbrytningsfas, då den enbart tär på sina resurser, är det en fördel, säger Jonas Malmsten.

Vill ha forskning
Någon forskning som visar hur älgen påverkas av att jagas av hund vintertid finns inte. De studier som gjorts genomfördes i september, och gällde i första hand hur långt jagade älgar rörde sig och hur lång tid det tog innan de var tillbaka i sina hemområden.
– Rent logiskt kan man tro att älgen förbrukar mer energi än den annars skulle ha gjort av att jagas under de månader då den går på sparlåga. Men vi vet inte hur mycket djuret påverkas och vi vet inte om älgen har förmåga att kompensera för energiförlusten, säger viltforskare Göran Ericsson vid SLU.
Han skulle gärna se utökad forskning på området.
– Att få fram fakta om hur viltet påverkas av jakt borde vara ett av de mest prioriterade områdena inom viltforskningen, säger Göran Ericsson.

Hänsyn måste tas
Jägareförbundet Jönköpings jaktvårdskonsulent Jesper Einarsson anser att jägarna har ett stort ansvar för att jakten bedrivs på ett etiskt invändningsfritt sätt.
– Generellt kan man säga att jakttiden på älg är lång. Samtidigt kan det behövas tid för att nå målen, exempelvis i kalvavskjutningen. Jag menar att man vid all jakt måste anpassa sig till rådande omständigheter, om vintern är hård måste man som jägare ta hänsyn till det.
Jesper Einarsson tycker att länsstyrelsens resonemang om skyddsjakt i januari och februari är värt att ta fasta på.
– Det är ju ingen skyddsjakt i egentlig mening, men om älgar uppehåller sig i känsliga tallungskogar är det naturligtvis där man ska jaga. I första hand kalvar, säger Jesper Einarsson.