Fotokurs: Jpg eller råformat?

Tydligare än så här kan man knappast demonstrera råformatets överlägsenhet. Duvan är fotograferad i dåligt ljus en sen oktober­eftermiddag. Den härbilden visar resultatet när en jpg-bild tas direkt ur kameran. Foto: Sten Cristoffersson

Alla kameror kan leverera bilder i formatet jpg. Råformat (raw) finns endast i systemkameror och avancerade kompaktkameror.

Vad är då egentligen skillnaden, förutom att råformatsfiler fyller minneskortet mycket snabbare? Jpg är en färdig bildfil som kan visas i alla datorer och mobiltelefoner. Kameran bildar en jpg med hjälp av enbart de data från sensorn som är relevanta i förhållande till kamerans inställningar. Resten kastas bort.
Det medför att om exponering eller färgtemperatur inte är korrekt inställda blir bilden för mörk eller för ljus, eller har onaturliga färger. En bild i jpg blir således felfri endast då kameran är korrekt inställd.
Råfilen kan visas som bild endast i speciella datorprogram som kallas råkonverterare. Ett sådant medföljer alltid kameran, men fristående programvaror är i regel bättre och snabbare. Råformatfilen innehåller all information sensorn registrerat.

Välja rådata
Från den kan man i råkonverteraren göra en jpg-bild. Genom att i råkonverteraren välja vilka rådata man vill använda i den färdiga bilden kan man bland annat påverka exponeringen med upp till ett par bländarsteg, lätta upp mörkare partier eller dämpa ljusare och man är helt fri att välja färgtemperatur, oberoende kamerainställningen vid fototillfället. Allt detta med bibehållen bildkvalitet.
Den som försöker göra motsvarande ändringar i en jpg-fil får se bildkvaliteten fullkomligt rasa samman.
En ytterligare fördel med raw är att den ursprungliga råfilen inte ändras. Du kan alltid gå tillbaka till den och göra en ny bild, precis som man kunde förr från ett negativ. Därför kallas råfiler ofta digitala negativ.
Råformat kräver efterarbete, men ger ett bättre resultat, särskilt vid fotografering i dåligt eller besvärligt ljus.

Megapixlar är inte allt

Stirra dig inte blind på hur många megapixlar en kamera levererar. Många kompakt­kameror idag är på 20 megapixlar, det vill säga sensorn har 20 miljoner bildpunkter. Det både räcker och blir över.
En kompaktkameras sensor är väldigt liten, så pixeltätheten blir oerhört hög. För att kunna utnyttja en så hög täthet måste optiken vara mycket bra, och det är nog tveksamt om den alltid är det på billiga modeller.
Systemkameror har oftast ännu fler pixlar, men sensorn är mycket större och pixeltätheten lägre. Det lönar sig ändå att satsa på bra optik. 

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev