Jägareförbundets jakt- & faunakommitté i Västra Götaland varnar för en utveckling där jaktlag lämnar samverkan i älgskötselområden och i stället bildar egna licensområden. De får då sin tilldelning direkt från länsstyrelsen och slipper de eventuella begränsningar som älgskötselområdet beslutat om. Motionären vill bland annat ha skärpta krav för registrering av licensområden och att dessa ska ha samma jakttid och begränsningar i avskjutningen som angränsande älgskötselområden.
Norra Ny jaktvårdskrets i Värmland vill att Jägareförbundet informerar om hur det kan gå med älgstammen i en trakt med mycket varg. Älgstammen har kraschat på grund av varg och är i dag inte jaktbar.
Styrelsen för Jägareförbundet Skåne vill senarelägga jakttidsstarten för älg till fjärde måndagen i oktober. Älgjakten i södra Sverige startar idag andra måndagen i oktober och då pågår enligt motionären älgbrunsten ännu för fullt.
Skåningarna efterlyser också en bättre rådjursförvaltning och vill att Jägareförbundet i samarbete med berörda länsjaktvårdsföreningar tillsätter en arbetsgrupp.

Vildren och dovvilt
Jägareförbundet ska verka för att vildrenen återinförs i barrskogsbältet utanför renskötselområdet, anser Färila-Kårböle jaktvårdskrets. Vildrenen utrotades ungefär samtidigt med bävern i slutet på 1800-talet.
Nora jaktvårdskrets vill att jägare och jakträttshavare i rovdjursdrabbade områden ska få sätta ut dovvilt på sina marker som kompensation för minskad vilttillgång.
Erfarenheterna av den ”vildsvinsobs” som genomförts i Halland sedan 2010 är så positiva att styrelsen för Jägareförbundet Halland vill införa den nationellt. Det kan ske genom att man kopplar vildsvinsobsen till Viltdata.
Frivilliga fältviltgruppen och Sydskånes respektive Österlens jaktvårdskretsar har uppmärksammat fältviltets brydsamma situation och vill att Jägareförbundet ska verka för längre jakttider på fältviltets predatorer och för bättre information och utbildning av dagens och framtidens jägare och bönder.
Styrelsen för Torsby jaktvårdskrets vill att jakttiden på varg ska förläggas till den tid på året när vargen är mest rörlig, vilket innebär att vargjakten ska starta samtidigt med älgjakten och avslutas när vargens parningstid börjar.
Niklas Berglund, Kalix jaktvårdskrets, har iakttagit hur vikaresälen ökat de senaste 15 åren och vill att Jägareförbundet ska verka för att en förvaltningsplan för vikaresäl upprättas, en plan med tydliga avskjutningsmål och där jakt på vikare är en viktig del av den adaptiva förvaltningen. Enligt motionären är stammen i dag så stor att en årlig avskjutning på 200 djur skulle vara försumbar.

Gäss, kråkor och sjöfågel
För att begränsa skador inom jordbruket vill Jägareförbundet Skåne att det införs allmän jakttid på vitkindade gäss, alternativt att tiden för allmän skyddsjakt i Skåne utsträcks till 30 november.
Göinge, Sydskånes och Österlens jaktvårdskretsar konstaterar att regleringen av kråkfågelbestånden är av stor vikt för viltvården och vill därför att nuvarande allmänna jakttid 1 juli–15 april ändras till 10 juni–30 april. En sådan jakttidsförändring skulle också minska antalet skyddsjaktsärenden.
Sjöfågeljakten på de så kallade Kronoholmarna har liksom jakten på allmänt vatten tidigare varit avgiftsfri i Blekinge. Sedan något år tar dock Statens fastighetsverk ut en avgift på 2 000 kronor för en treårsperiod. Blekinge sjöjaktvårdsförening anser avgiften omotiverad och vill att Jägareförbundet ska verka för att jakten åter blir avgiftsfri och att information om vattengränserna presenteras på ett överskådligt sätt av länsstyrelsen.