Svensk Jakts nyhet om Viltvårdsfondens underskott på 63 miljoner kronor slog ner som en bomb i Jägarsverige. Ämnet är ett givet diskussionsämne på sociala medier där jägare samlas, men också i verkliga livet.
Så var fallet på Skedhult där en grupp eftersöksinstruktörer från Jägareförbundets södra region träffats för en kurs på fredagen.
– Det här måste rättas till. Annars är det en katastrof. Det är ju inga småpengar det handlar om, säger Birger Fransson. 

Extrem byråkrati
Stephan Mårtensson ifrågasätter hela konstruktionen för utbetalningarna och kallar den för ett praktexempel på krånglig byråkrati.
– Polisen betalar eftersöksjägare och kontaktmän, sedan fakturerar man Naturvårdsverket som ska hämta pengarna ur Viltvårdsfonden som i sin tur ska ersättas av Trafikverket. Hur krångligt får det vara, egentligen?
– Eftersom eftersöken ska betalas med skattemedel är det väl bara för regeringen att anslå dem direkt till polisen, säger Stephan Mårtensson.
Marie Berglind misstänker att det slarvats ordentligt i de olika leden.
– Ansvaret har inte delegerats. Missförhållandet har fått pågå utan att någon tagit tag i saken och sett till att det fungerat, säger hon.
Och Else Ammentorp fyller i:
– Vilken liten förening som helst måste ha revisorer som granskar räkenskaperna och bedömer hur styrelsen hanterat ekonomin. I det här fallet, när det rör sig om över 60 miljoner kronor, finns tydligen inga sådana krav. Man häpnar!

Allvarlig sak
Kursledaren och jaktvårdskonsulent Benny Nilsson tror att det hela kommer att lösa sig.
– Vad jag förstår är det här en miss. Eftersom det har uppdagats måste det rättas till, säger han.
– Fast det vet man ju aldrig säkert, funderar Jägareförbundets nationellt ansvarige för trafikeftersöken, Markus Olsson. Hur blir det om man till exempel kommer fram till att Viltvårdsfonden inte kan kompenseras retroaktivt? Det här kan få väldigt allvarliga följder.