Man beräknar att det i Europa finns 12 000 främmande arter. Av dessa har så många som 10–15 procent reproducerat och spridit sig och orsakar därigenom miljömässig, social och ekonomisk skada.
För jägarnas del är den från Finland invandrade mårdhunden det mest påtagliga när det kommer till oönskade arter. Jägareförbundet är sedan ett antal år tillbaka starkt engagerat i ett projekt för stoppa mårdhundens spridning söderut i landet, och om möjligt försöka utrota den i de norra delarna.

Välkomnar initiativet

Projektledaren i Mårdhundsprojektet Fredrik Dahl, som jobbar för Jägareförbundet och SLU, välkomnar EU:s initiativ.
– Det är positivt att man tar problemen med invasiva arter på allvar. Vi menar att det är viktigt att man så tidigt som möjligt möter en främmande art som kommer in i landet. Det är också det mest kostnadseffektiva man kan göra. Väntar man tills den etablerat sig blir den betydligt dyrare att bekämpa.
Fredrik Dahl beskriver situationen med mårdhunden i Finland och vad som väntar i Sverige om inget görs:
– I Finland var jaktuttaget 800 mårdhundar 1980, 85.000 år 2000 och förra året cirka 170.000 mårdhundar. Om vi inte stoppar mårdhundens invasion nu, när vi endast har något hundratal djur i norra Sverige, kommer vi att se en liknande utveckling i vårt land.
– Mårdhunden kan i gynnsamma områden komma upp i tätheter om 300 djur per 1.000 hektar. Det kan jämföras med rödräven, som sällan når över tio djur per 1.000 hektar, säger Fredrik Dahl.

Mörk bild

När Europaparlamentet och Rådet beskriver bakgrunden till sitt förslag tecknas en mörk bild av vilken påverkan invasiva arter har och vilka skador de orsakar, direkt och indirekt.
De påverkar människor och miljö, men också företag och myndigheter. Särskilt utsatta är företag inom jordbruk, djuruppfödning, fiske, vattenbruk och skogsbruk som drabbas av stora ekonomiska förluster. Företag som är verksamma inom turism och friluftsaktiviteter drabbas också, och det är kanske där någonstans man får räkna in jakten.
För tveklöst är det så att viltet och i förlängningen jägarna skulle påverkas dramatiskt om exempelvis mårdhunden tillåts sprida sig över landet.

Projekt som gått före

Enligt EU är de insatser som nu görs mot invasiva arter fragmentariska. De saknar ofta samordning medlemsländerna emellan och eftersom problemen är gränsöverskridande vill man se gemensamma handlingsplaner och åtgärder för att bekämpa spridning och introduktion av främmande arter.
Fredrik Dahl kan ännu inte säga om EU-förslaget har någon konkret betydelse för det pågående Mårdhundsprojektet, men han konstaterar att en av de bärande delarna i förslaget – samverkan över nationsgränserna – är något där Mårdhundsprojektet gått före.
– Inom projektet samverkar Sverige, Danmark, Finland och Norge och det är just sådant gränsöverskridande samarbete som betonas i förslaget från EU, säger Fredrik Dahl. När det gäller att hindra mårdhundens spridning är det mycket viktigt att vårt samarbete kan fortsätta.

Gynnar alla

En gemensam strategi för att bekämpa invasiva arter skulle gynna alla medlemsstater, samtidigt som det kräver att alla stater anstränger sig för att bekämpa de invasiva arterna, skriver Rådet och EU-parlamentet i förslaget.
Om inga åtgärder vidtas kommer problemen att förvärras i takt med nya främmande arter kommer till Europa och i takt med att redan etablerade sprider sig, konstaterar man.