Älgjakten i Värmland pågår fram till den 28 februari nästa år, men redan nu går det att se de grova dragen i avskjutningen. Hittills har det skjutits 1.161 vuxna älgar och 1.080 kalvar. Förra årets sköts det 1.674 vuxna älgar och 1.614 kalvar.
Johan Stedt är jaktvårdskonsulent i Värmland och han konstaterar att det ser väldigt olika ut i de olika älgskötselområdena.

I takt med att antalet vargrevir har ökat har älgstammen minskat. Bild: Länsstyrelsen i Värmland

– I vissa områden är det till och med sämre med älg än man trodde. En del jaktlag har jagat tre, fyra dagar och knappt sett någon älg alls. Det är i stort sett tomma områden medan andra områden har haft mer älg än man trott. Sett till det stora hela stoppar nog nuvarande avskjutning minskningen av älgstammen men det är tveksamt om vi kan få den att öka med nuvarande uttag sett över hela länet, säger Johan Stedt.
Älgtillgången i de olika älgskötselområdena hänger till stor del samman med var vargarna håller till.

Rekordlåga nivåer

Johan Stedt. Foto: Boo Westlund

– Jag tror vi kommer få en lägre avskjutning i år igen i Värmland, säger Johan Stedt. I fjol var vi nere på 1961 års avskjutningsnivå, det vill säga runt 3.288 älgar. Som mest har avskjutningen legat på det fyrdubbla.
Det är få andra län som har så låg avskjutning sett till antalet skjutna älgar per tusen hektar. I Värmland ligger avskjutningen på 1,4 älgar per tusen hektar. Alla grannlän har högre siffra.
Avskjutningsmålen minskades rejält inför höstens jakt.
De stora variationerna när det gäller älgtillgången i Värmland gör också att målen ser lite olika ut. En del områden har alltså en rätt stor älgstam där man inte vill öka den med tanke på risken att få ännu mer betesskador på skogen. Andra områden vill dock öka sin älgstam ganska kraftigt.
Den dåliga älgtillgången i vissa områden tillskrivs till stor del rovdjurspredation, alltså att vargen tar älgar, men det är inte den enda orsaken, menar Johan Stedt.

Borde ha anpassat sig

– Älgjakten är den stora jakttraditionen i Värmland och man har kanske inte velat anpassa sig och trappa ner avskjutningen så pass hårt som man borde ha gjort.
Johan Stedt pekar på att älgförvaltningen i Värmland blir komplicerad med täta vargrevir.
– Skulle vi inte ha varg i Värmland kanske vi skulle kunna skjuta 7.000 älgar per år men älgen är inte på väg att utrotas på grund av vargen. Däremot är man på sina håll på nivåer att det inte blir något uttag över till jägarna.

De områden som har relativt gott om älg ligger i det nordvästra hörnet av Vänern och det är enda området som inte har någon fast vargetablering. Även på en del ställen i sydöstra delarna av Värmland finns det rätt bra med älg, samtidigt som närliggande områden nästan fått ställa in jakten. Älgtillgången kan alltså variera stort inom de olika älgförvaltningsområdena, påpekar Johan Stedt.
Sämst med älg ser jaktlagen ut att ha i östra Värmland, i gränstrakterna mot Dalarna och Bergslagen.

Skilda mål

När det gäller målet hur stor älgstammen ska vara skiljer det sig åt. En del älgskötselområden har som mål mellan åtta till elva älgar per tusen hektar medan andra har målet 14 älgar per tusen hektar.
Johan Stedt menar att målet bör ligga högt i områden med mycket varg, samtidigt som älgstammen inte får bli så hög att det orsakar orimligt höga betesskador.
– Den allmänna meningen om man pratar med jägarna i Värmland är att man vill öka älgstammen, säger Johan Stedt.
Fredrik Wilde vid länsstyrelsen i Värmland ger samma bild av läget. Han berättar att ingen av de tio älgförvaltningsområdena i länet vill minska älgstammen. I älgförvaltningsplanerna pratar man om att antingen öka älgstammen eller ha den på en oförändrad nivå, säger han.