I slutet av september kommer länsstyrelserna i Mellansverige fatta beslut om vinterns licensjakt på varg.

Antalet vargar i Sverige beräknades under den senaste vinterns inventeringsperiod vara 355 individer. Det är historiskt sett en hög nivå på vargpopulationen i landet och en stam som dessutom ligger betydligt högre än det golv på 170 till 270 vargar som beslutats av riksdagen.

Siffrorna motsvarar hela inventeringsperioden för varg (oktober–mars) inklusive revir som under perioden berörts av licens- eller skyddsjakt. Källa: Viltskadecenter

Manar till försiktighet

Men Naturvårdsverket manar till försiktighet när länsstyrelserna ska fatta beslut om vargjakt. Myndigheten skriver i sin vägledning: ”Vargen har haft en svag populationsutveckling de senaste två åren och populationen ligger relativt nära 300 vargar. Därför behöver länsstyrelserna i sina överväganden om licensjakt efter varg, bedöma eventuellt jaktuttag med försiktighet och så att det finns utrymme att bedriva den skyddsjakt som kan komma att behövas, utan att gynnsam bevarandestatus äventyras.”

Naturvårdsverket påpekar vidare att länsstyrelserna som bakgrundsinformation bör känna till att det de senaste tre åren dött drygt 30 vargar årligen på grund av skyddsjakt och olyckor och att man bör kunna förvänta sig ett liknande antal döda vargar i populationen även under detta år.

Vill höja varggolvet

Den 30 december 2016 fattade Högsta Förvaltningsdomstolen beslut i mål om licensjakt på varg. Domstolen gick igenom vad som bör krävas för att jakten ska bedömas som lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning och vad som krävs för att jakten ska anses ske selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden. Domstolens beslut är givetvis vägledande för myndigheter som fattar beslut om licensjakt.
Naturvårdsverket anser att domen innebär att riksdagens beslut om ett golv på 270 vargar nu ska höjas till 300. Naturvårdsverket skriver i sin vägledning: ”Domstolen utgår från att det behöver finnas minst 300 vargar i Sverige för att arten ska anses ha gynnsam bevarandestatus. Detta synsätt bör därför råda även i myndigheternas samlade bedömning rörande licensjakt efter varg.”

Jägareförbundet sågar

Gunnar Glöersen. Foto: Jan Henricson

Jägareförbundets jaktvårdskonslent Gunnar Glöersen kritiserar Naturvårdsverkets resonemang.

– Högsta Förvaltningsdomstolen tog i sin dom hänsyn till Naturvårdsverkets och expertgruppernas expertutlåtande. Att Naturvårdsverket sedan hänvisar till domstolens utslag blir ett cirkelresonemang. Domstolen tar inte egen ställning i sakfrågan. Det är Naturvårdsverket som höjt gränsen. Riksdagen säger att 170-270 vargar ska vara golv för stammen och Naturvårdsverket valde att lägga sig på det högsta möjliga alternativet. Att sedan lägga på ytterligare 30 vargar strider egentligen mot riksdagens beslut, säger Gunnar Glöersen.

– Dessutom är nivån 300 inte satt på vetenskaplig grund. Naturvårdsverket har tillåtit forskare att även ange ambitionsgrad. Det ska göras av politiker, inte av forskare, fortsätter Gunnar Glöersen.

Öppnar för jakt i fler län

Naturvårdsverket öppnar dock för vargjakt även i de län där miniminivån för varg ligger under den beslutade. Naturvårdsverket menar att det i första hand är miniminivån för förvaltningsområdet som förvaltningsområdets län ska upprätthålla , tillsammans med det nationella referensvärdet för varg.
”Det finns inget uttryckligt förbud mot att även län som ligger under sin miniminivå beslutar om licensjakt på varg”, skriver Naturvårdsverket.

Genetik

Så kallat genetiskt viktiga vargar ska undvikas vid licensjakten. Revir med från öst invandrade vargar eller avkommor till dem, så kallade F1:or, får inte jagas vid licensjakt. I alla fall när man på förhand vet att det finns sådana vargar i reviret. Sex F1:or dokumenterades som revirmarkerande vargar i familjegrupper under den senaste vintern.
Avkommor till F1:orna kallas F2:or. F2:orna är alltså ”barnbarn” till en från öst invandrad varg och även de tas upp i Naturvårdsverkets vägledning. Förra vintern hittades vid inventeringen F2:or i 24 olika vargrevir i landet. Men dessa vargar får enligt verket fällas vid licensjakt. Naturvårdsverket menar dock att länsstyrelserna, i de fall där det ges möjlighet, först ska välja revir med högre grad av inavel. Detta givet att det inte finns andra skäl som talar för jakt i revir med lägre grad av inavel, så som till exempel högre grad av skador på tamdjur eller liknande.

Vinterns licensjakt

Hur många vargar får då fällas i vinter? Den frågan kan ingen svara på i dagsläget. Vid den senaste licensjakten fick 25 vargar fällas. Vargstammen bedömdes den senaste vintern vara något högre jämfört med föregående vinter. Kanske kan det vara en fingervisning inför kommande tilldelningsbeslut av länsstyrelserna.