Den 26 september förra året attackerades en hund av varg inom Blybergerviret. Vargen sköts vid attacken.

Därefter vargdödades tre hundar inom reviret till och med mitten av december. Men trots det beviljade länsstyrelsen i Gävleborg ingen skyddsjakt. Hänvisningen då var att en skyddsjakt skulle kunna äventyra den kommande licensjakten på sex vargar i Blybergsreviret.

Vargar kvar

I början av januari i år sköts också sex vargar i reviret. Men redan kort därefter stod det klart att det fortfarande fanns vargar inom reviret. Sannolikt rör det sig om nya vargar, men helt säkra på den saken är inte länsstyrelsen.

Den 22 februari vargdödades också en jämthund av en ensam varg utanför Rickebo, Bollnäs kommun. Attacken inträffade inom det tidigare Blybergsreviret. Vad det var för varg som dödade jämthunden vet ingen eftersom DNA-analys av inskickad vargspillning misslyckades i labbet.

Därefter har det ansökts om skyddsjakt på en eller flera vargar i området som ligger söder om Bollnäs, och i delar av det tidigare Blybergsreviret.

Försvårar älgförvaltningen

Förutom att en hund dödats framhålls i skyddsjaktansökan att varg vid upprepade tillfällen varit närgången i byn Hällbo. Dessutom har en representant från Stora Enso och tillika representant för Söder Voxnan älgskötselområde, inkommit med ett yttrande där det framför att älgbetesskadorna i detta område ligger högst i länet med 21 procent färska skador.

Där framförs att hundangreppet innebär att löshundsjakten stannar av eller minskar i omfattning och att det är extremt viktigt för älgförvaltningen inom Söder Voxnans älgskötselområde att skyddsjakten på de vargar som nu finns i Blybergsreviret beviljas.

Riskfyllt med löshundsjakt

Men länsstyrelsen i Gävleborgs län tar inte hänsyn till något av dessa argument och slår därför av skyddsjaktansökan.

Länsstyrelsen skriver i sin motivering: ”att bedriva löshundsjakt inom vargrevir kommer alltid att innebära en viss risk för att ett angrepp kan ske. Om skyddsjaktkriteriet ska vara uppfyllt måste, enligt länsstyrelsen, därmed sannolikheten för att en allvarlig skada på en jakthund ska inträffa vara större än inom andra vargrevir. Viltskadecenter har tagit fram kriterier för när vargar ska klassas som genomsnittligt respektive särskilt skadebenägna. Kriterierna för att ett vargrevir ska klassas som särskilt skadebenäget är följande:

• Minst tre angrepp under en tolvmånadersperiod i revir med revirmarkerande par.

• Minst fyra angrepp under en tolvmånadersperiod i revir med familjegrupp.

Vid färre angrepp än så anses vargarna vara genomsnittligt skadebenägna.”

Inte inom 30 meter

Inte heller är vargen eller vargarna närgångna, anser länsstyrelsen. Myndigheten hänvisar även här till Viltskadecenters generella bedömning: ”Utifrån Viltskadecenters rapport om Nära vargar ska en eller flera vargar ska ha vistats inom 30 meter från människor för att för att skyddsjakt ska övervägas. Ingen av de observationer som kommit in från det berörda området vittnar om detta.”

Länsstyrelsen tillägger: ”Det har kommit in ett flertal vargobservationer från personer i området. Endast en av 13 observationer är kvalitetssäkrad och det är den enda observationen som resulterat i skada.”

Inte tagit ställning

Hur älgförvaltning ska bedrivas utan lösa hundar har länsstyrelsen inte tagit ställning till i sitt skyddsjaktavslag.