Världens starkaste och bästa älgstam håller på att haverera. Under trycket från en allt tätare vargstam har älgstammen i Värmland nått nivåer där den snart inte är jaktbar.
– Fortsätter den här utvecklingen så är älgjakten i Värmland snart över. Vi är nere på de nivåer i antal fällda älgar som vi hade i början av 60-talet, säger Johan Stedt.
Statistiken från 2015–2016 års älgjakt är i stort sett klar. Det kan fortfarande tillkomma några -älgar men det handlar om ett fåtal. Då landar avskjutningen det här jaktåret på 3.256 älgar.
Det motsvarar 79 procent av tilldelningen, eller 1,9 älgar per 1.000 hektar. För ett län som länge låg på 10.000 fällda älgar per år är det en dramatisk utveckling i fel riktning.

Bara till vargmat
– Det ska inte misstolkas som att älgstammen är på väg att utrotas i Värmland. Det finns fortfarande älg, men de kalvar som föds räcker snart bara till vargmat. Det finns inget utrymme kvar för jakt, säger Johan Stedt.
För Värmland är det en katastrofal utveckling. Toppåret 1982 fälldes det 16.675 älgar i Värmland. Nu är länet på väg mot mycket strama tilldelningar och hårda avskjutningsregler.
– Länsstyrelsen är självklart ytterst ansvarig för tilldelningen inför höstens jakt, men vi måste också få förvaltningsgrupperna att förstå problemet och sätta ner foten. De senaste årens förtätning av vargstammen i länet har tagit hårt på älgstammen och möjligheterna till jakt, säger Johan Stedt.

Skjutits för många
Under flera år har jägarkåren fått kritik för att den inte följer planer och fyller avskjutningsmålen. Samtidigt har älgstammen fortsatt att minska, vilket tyder på att det under flera års tid skjutits för många älgar. Älgstammen i länet uppskattas till åtta–nio älgar per 1.000 hektar och har nått ett mycket känsligt läge. Minskar stammen ytterligare är den enligt Johan Stedt inte jaktbar längre.
– Så är det. Kommer vi ner på sex–sju älgar per 1.000 hektar räcker det bara till vargmat. Förvaltningsplanerna bygger på gamla siffror när det gäller varginventering, betesskador och spillningsinventering. Vi måste hitta ett sätt att göra bättre beräkningar och allt ansvar kan inte läggas på jägarna, säger Johan Stedt.

Ohämmad tillväxt
Grundorsaken till en allt glesare älgstam är enligt Jägareförbundet Värmland en vargstam som tillåts växa ohämmat. Länet har under de senaste åren berörts av omkring 30 konstaterade vargrevir.
Jägarna i länet menar att antalet revir kan vara betydligt högre än så. Förtätningen där större revir delas upp i ett antal mindre vargrevir gör det allt svårare att skilja reviren åt.
Utan möjlighet till jakt på varg närmar sig Värmland en situation där älgjakten kan ställas in.
– Det finns fortfarande delar av länet med bra älgjakt, men det kan också bero på att vargarna föser ihop älgarna. De flockas på marker där de får vara i fred, och på stora områden kan det vara i det närmaste tomt på älg, säger Johan Stedt.