I Naturvårdsverkets föreskrifter för den nya älgförvaltningen sägs att avvikelse från plan får vara högst plus-minus tio procent vad gäller avskjutning kontra tilldelning. 
Sett till länsnivå når inget av de sydsvenska länen målet. Endast enstaka förvaltningsområden kan säga att de håller sig inom felmarginalen.
Ännu är älgjakten inte över och det finns en viss eftersläpning i rapporteringen, men några dramatiska förändringar jämfört med idag kommer sannolikt inte att ske.
Det faktiska antalet fällda älgar vad gäller vuxna och kalv i förhållande till tilldelningen kan ses län för län i diagrammen i bildspelet här ovan.
Svensk Jakt har talat med företrädare för skötselområden, förvaltningsområden, länsstyrelse och Jägareförbundet. Samtliga är eniga om att det kommer att krävas mycket och hårt arbete inför nästa älgjakt, när planer måste revideras och jägare och markägare måste tänka om.

Förståndiga jägare
– Siffrorna är en väckarklocka för många. För min del tror jag att den låga utnyttjandegraden visar att jägarna har förstånd att inte föröda älgstammen, säger Ingemar Kastensson, ordförande för Anebys stora älgskötselområde på cirka 50.000 hektar.
Han menar att många förvaltningsområden nu nått sina mål, och att man i några områden skjutit för mycket och nu har för få älgar i förhållande till skötselplanerna. 
– Det är det jägarna har reagerat på under jakten. Nu måste planerna revideras så att tilldelningen är i nivå med vad som faktiskt går att ta ut. Risken är annars att det skjuts för många vuxna älgar vilket ger både en för låg stam och sämre kvalitet, och då är vi illa ute.
Ingemar Kastensson ser en risk att konflikterna mellan jägare och markägare i förvaltningsområdena kan komma att öka nu när tilldelningarna måste minskas för att anpassas till älgstammens faktiska storlek.

Speglar storleken
Kastenssons farhågor delas inte av Gunnar Lindblad, ordförande för Älgförvaltningsområde 1 i Jönköpings län och ordförande för Jägareförbundet Jönköping.
– Om alla inblandade parter – jägare, privata markägare, myndigheter, skogsbolag – bestämmer sig för att jämka behöver det inte bli så. Men det är klart, har man inställningen att det ska vara fyra älgar per tusen hektar överallt kan det bli konflikter, säger Gunnar Lindblad.
Han ser den låga utnyttjandegraden som en spegel av älgstammens storlek.
– Vi har så lite älg, helt enkelt. Lokalt kan det finnas anledning att minska älgstammen ytterligare, men generellt har vi inga problem med skador.
Gunnar Lindblad menar att det kommer att krävas ett omfattande arbete för att revidera skötselplanerna. Behålls tilldelningen på nuvarande nivå befarar han att älgstammen skjuts sönder fullständigt.
– Och det har vi gjort förr, så det finns ingen anledning att upprepa det misstaget igen.
Enligt Lindblad är det angeläget för alla inblandade att på allvar börja diskutera kvaliteten på älgstammen. Liksom att få skogsbruket att börja tänka på foder till djuren när hyggen planteras, ungskogar röjs och avverkningar genomförs.

Minskad reproduktion
Benny Nilsson som är jaktvårdskonsulent i Östergötland är inte förvånad över den låga utnyttjandegraden.
– Det var väntat. De senaste åren har reproduktionen minskat, samtidigt som avskjutningen av vuxna djur hållits uppe. Då sjunker medelåldern, reproduktionen minskar ytterligare och vi får en mindre älgstam med sämre kvalitet. Nedgången har gått snabbare än vad man tänkt sig.
Benny Nilsson menar att ansvariga i förvaltningsområden, skötselområden och jaktlag reagerar för sent. 
– Jag tror att redskapen med spillningsinventering, älgobs och avskjutning fungerar. Jag har tittat på en del planer och sett att man inte reagerat på data man fått in. Avskjutningen har hållits uppe trots att man haft data som säger att tilldelningen måste sänkas, säger Benny Nilsson.
Men bilden är naturligtvis inte entydig. Benny Nilsson säger att det finns exempel i Östergötland där man prioriterat kalvskyttet och där man därför kan skjuta fler älgar än i andra områden.
Enligt Nilsson måste många nu se över sina planer. Tilldelningarna måste sänkas och kalvjakten prioriteras. Om inget görs blir det ännu sämre nästa år.

Höjda arealkrav?
Vilthandläggare Ingemar Sjöberg på länsstyrelsen i Jönköping ser avskjutningssiffrorna som ett tecken på att målen nu har nåtts. Tidigare har spillningsinventering, älgobs och avskjutning följts åt, men att detta nu kan komma att brytas.
– Det är lite tidigt att dra några definitiva slutsatser, men ett stort glapp mellan tilldelning och avskjutning gör att det fälls för många vuxna älgar i förhållande till kalvuttaget. Då sänker vi medelåldern och därmed kvalitet och reproduktion, säger han.
Sjöberg bedömer annars att man i många områden nått sina mål för älgstammens storlek. Han tror inte att det generellt skjutits för mycket älg under höstens och vinterns jakt.
– Men nu gäller det för många, både älgförvaltningsområden och skötselområden, att revidera sina planer. Och eftersom vi utgår från förvaltningsplanerna när vi sätter arealkrav får det betydelse också för andra. Jag vet flera med relativt små arealer som är på väg in med sina ansökningar, men det är inte säkert att de får någon älg, säger Ingemar Sjöberg.