Det är fyra forskare vid Grimsö forskningsstation, SLU, som tittat på olika möjligheter att utvinna DNA ur vargurin, för att bestämma art, kön, individ med mera.
Hittills har framgången med att DNA-analysera urin varit låg, eftersom proven ofta är kontaminerade, de innehåller DNA från mer än en individ. Revirmarkerande vargar kissar ”över varandra” precis som hundar gör. Ofta kissar båda individerna i ett revirmarkerande par på samma ställe.
Forskarna har tittat på tre olika sätt att spara och analysera vargurin, varav ett visat sig vara nästan lika säkert som att använda spillning.
”Med den bästa lagringsmetoden av urin gick det att bestämma individ för 78 procent av de insamlade proven och föräldraskap för 72 procent. Analysframgången för urin var något sämre än den för spillningar insamlade på snö, för vilka 90 procent gick att individbestämma och 88 procent att föräldraskapsbestämma. Sammantaget gör vi bedömningen att urinprov är en bra DNA-källa med potential att effektivisera inventeringen av varg”, skriver forskarna i sin rapport.
Fördelen med att använda urin skulle vara att det kräver mindre spårningsinsats, det är helt enkelt lättare att hitta än spillning.