Varken sälar eller skarvar står längre att finna bland motionerna till Jägareförbundets årstämma.
Vargarna fortsätter däremot att engagera lika mycket som förr. I sju motioner tas vargfrågan upp från olika utgångspunkter.

Stötande med talerätt

Styrelsen för Rättviks jaktvårdskrets finner det stötande att löst sammansatta nätverk har talerätt vid överklagande av skydds- och licensjakter på varg. Motionen har antagits av Jägareförbundet Dalarna som vill att talerätten utreds och regleras i jaktlagstiftningen.

Frågan om talerätt har varit uppe tidigare. För några år sedan var det Torsby jaktvårdskrets som ville stoppa vad man kallade för ”demokratisk urspårning”. Medan vargkramarnas olika företrädare hade talerätt ifråga om vargbeslut hade Jägareförbundet på läns- och kretsnivå vägrats talerätt i fråga om skyddsjakt på älg.

Debatten blev så het att förbundsstyrelseledamoten Stefan Lindskog valde att tacka för sig och lämnade mötet.

Maxtak för varg

Ifråga om vargförvaltningen vill Per-Iwar Berglund, Hallsbergs jaktvårdskrets, att det inte bara ska finnas miniminivåer utan också maxtak för hur många vargar det ska finnas lokalt och regionalt med hänsyn även till övriga viltstammar.

Så förvaltas vilt av jägare över hela världen, konstaterar motionären.

Två ganska likalydande motioner har lämnats in av Per-Arne Olsson och Hans Boström, Timrå respektive Västjämtlands jaktvårdskrets. De pekar tillbaks på föregående årsstämma, som gav styrelsen och tjänstemännen i uppdrag verka för ”så få vargar i Sverige som möjligt”. Motionärerna konstaterar att detta mycket viktiga uttalande ännu inte har införlivats i förbundets handlingsplan för varg och yrkar att årsstämman beslutar att så ska ske.

Samma motionärer har också observerat att länsstyrelserna i de olika länen fastställt förvaltningsmål som är högre än de beslutade minimimålen för respektive län och ”tar höjd” för att inte råka hamna under nedre gränsen. Den rådande principen leder till att ett län med få vargrevir måste gardera sig med minst ett helt vargrevir för att uppnå förvaltningsmålet och slutresultatet blir ett stort antal vargrevir i onödan. Motionärerna vill därför att länsstyrelsernas nuvarande praxis byts ut mot ett system, där man ser till det gemensamma, totala målet.

Eftersom vargen är statens vilt vill styrelsen för Torsby jaktvårdskrets ha utrett hur stor ekonomisk ersättning staten betalar ut för ekonomiskt bortfall vid utomhusarbete i vargtäta områden, vid personskada orsakad av varg samt vilken ersättning familjen erhåller vid dödsfall. Om det inte finns ett regelverk för statlig ersättning för vargskador vill motionären att Jägareförbundet verkar för att ett sådant skapas.

Älgar och gäss

Roger Stensson, Mark jaktvårdskrets, vill att Jägareförbundet ska arbeta för att bland annat minska länsstyrelsernas inflytande över älgskötselplanerna. Styrelsen för Jägareförbundet Gävleborg vill att Jägareförbundet ska ta fram en enkel- och användarvänlig digitaliserad metod för att underlätta spilningsinventeringar. När det gäller spillningsinventeringar efterlyser också Per-Arne Olsson, Timrå jaktvårdskrets, en snabbare resultatredovisning och föreslår att Jägareförbundet skapar en kravspecifikation för inventeringar.

Styrelsen för Jägareförbundet Gävleborg konstaterar att småviltavskjutningen även kan rapporteras i Skogsägarnas jaktrapport.se och vill att Jägareförbundet inleder förhandlingar om att få föra över deras uppgifter till viltdata.se.

Ölmevalla-Landa jaktvårdskrets vill ha allmän jakttid på vitkindad gås. Arten har ökat kraftigt i Hallands län och orsakar stora skador på växande gröda, lyder motiveringen.

Jägareförbundet bör protestera mot det djurplågeri som med stöd av EU förekommer i Holland, anser Torsby jaktvårdskrets. I Holland tillåts inte jakt på gäss och för att minska jordbruksskadorna samlas istället gässen in under ruggningstiden och gasas ihäl. Enligt motionären gasade holländska staten ihjäl 700 000 gäss under fjolåret. Motionären yrkar också på tidigarelagd gåsjakt, så att gässen kan beskattas i större utsträckning innan flyttningen.

Allmogejakten hotad

Mikael Toivanen, Haninge-Tyresö jaktvårdskrets, ser problem med att Jägareförbundet driver frågan om att fler viltarter ska tas med i ett system liknande dagens älgförvaltning. Risken finns att arbetsbördan blir så stor att vanliga jägare inte orkar med. Förvaltningen kommer då att utföras av tjänstemän vilket leder till att besluten flyttas bort från jägarna.

Motionären vill därför få utrett hur flerartsförvaltningen ska finansieras, hur många nya förvaltningsorgan som kan uppstå och hur man undviker en ”överprofessionalisering” som kan hota allmogejakten.