Efter ett utslag i Förvaltningsrätten i Göteborg har markägarna inte bara utslagsrösten i älgförvaltningsgrupperna, och därmed det starkaste inflytandet över älgförvaltningen. Om enskilda markägare inte är nöjda med vad deras representanter kommer fram till har de också möjlighet att överklaga förvaltningsplanernas innehåll.

Bakgrunden är följande:

I treårsplanen för 2016–2019 i älgförvaltningsområde 6 i Västra Götalands län uppges att vinterstammen ska vara åtta älgar per tusen hektar. Planen godkändes av länsstyrelsen, men överklagades av ett antal markägare till Naturvårdsverket.

I sin inlaga skriver de att skadorna i skogen är för stora, att kalvvikterna är för låga, och att planen inte uppfyller den nya älgförvaltningens mål om en älgstam av hög kvalitet i balans med foderresurserna.

Överklagan avvisades

På Naturvårdsverket avvisade man markägarnas överklagan. Verkets jurister ansåg inte att enskilda markägare har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. Markägare har möjlighet att påverka inom ramen för den nya älgförvaltningen, där markägarna ”på ett övergripande sätt” har inflytande över älgförvaltningen genom sin representation i älgförvaltningsgrupperna.

Naturvårdsverket meddelade också att deras beslut, med hänvisning till paragraf 58 i jaktförordningen, inte kan överklagas.

Gick vidare

Men de åtta markägarna nöjde sig inte med Naturvårdsverkets besked. De gick vidare till Förvaltningsrätten i Göteborg där de överklagade att de inte fick överklaga. Och de fick rätt.

I ett snårigt juridiskt resonemang med hänvisning till Europakonventionen, jaktförordningen och förvaltningslagen kommer domstolen fram till att enskilda markägare visst har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut om älgförvaltningsplaner.

Påverkar markägare

Rätten skriver i en slutkläm:

”Länsstyrelsens beslut om att godkänna en älgförvaltningsplan fattades inom ramen för ett ärende där klagandena inte intagit en partsställning. Beslutet riktar sig inte till klagandena utan till förvaltningsgrupp 6. Samtidigt har länsstyrelsens prövning de facto inneburit en bedömning av lämplig nivå av avskjutning av älg på klagandenas mark och påverkar därmed direkt klagandena så som markägare. Den av älgförvaltningsgruppen föreslagna älgförvaltningsplanen har vidare tagits fram av ledamöter som representerar markägarnas och jägarnas organisationer. Detta visar att lagstiftarna ansett att markägare har ett beaktansvärt intresse i samband med upprättandet av en älgförvaltningsplan.”

Därmed, anser förvaltningsdomstolen, hade markägarna rätt att överklaga och återvisade ärendet till Naturvårdsverket, som rättade in sig i ledet.

Plan ska anpassas

I juli beslutade man att upphäva länsstyrelsens godkännande av älgförvaltningsplanen. I den återstående delen som gäller jaktåren 2017-2018 samt 2018-2019, måste planen göras om.

Naturvårdsverket skriver att planen måste anpassas så att skogsskadorna minskar, och att detta i första hand måste ske genom ökad avskjutning för att vinterstammen därmed ska minska.

Verket motiverar dessutom planändringen med att trafikolyckorna är fortsatt många.