Regeringen har öppnat för ett förbud mot utfodring av vilt. I en lagrådsremiss som regeringen skickade i förra veckan söker de lagligt stöd för att skapa regler för utfodring av vilt som inte hålls i hägn.
Den första december vill man att Naturvårdsverket, alternativt länsstyrelserna, ska besluta om de konkreta reglerna, eller om det rent av blir ett generellt förbud.

Angivningssystem
Arbetet med villkor för utfodring av vilt skapades med vildsvinen i åtanke, men i och med svårigheten att kunna precisera vilket vilt man egentligen utfodrar har det senare kommit att handla om allt vilt som inte hålls i hägn. Hur Naturvårdsverket eller länsstyrelserna i slutet av året kommer att skriva reglerna är fortfarande oklart. Klart är däremot att bryter man mot det kommande regelverket kan man straffas med böter och de som ska se till att reglerna följs är länsstyrelserna.
– Det kommer knappast att vara möjligt för länsstyrelserna att kontrollera alla jägare och jaktlag när man inte tillskjuter mycket extra medel, säger Fredrik Widemo, forskningsansvarig på Jägareförbundet.
– Den enda kontroll man kan ha är om privatpersoner anger varandra, vilket leder till mer konflikter mellan markägare, jägare och allmänhet och skapar en än mer konfliktfylld viltförvaltning. Vad vi behöver är mer samarbete mellan grannar, inte mindre.

Svåra definitioner
Utan att ta några beslut om de kommande villkoren redovisar regeringen flera olika alternativ. Några av remissinstanserna har föreslagit totalförbud under det som SMHI klassar som vegetationsperiod. Regeringen argumenterar emot det förslaget för att kunna locka bort vilt från åkrar och vilt för att hindra att viltet skadar grödan. Och bland diskussionerna kring remissvaren blir det tydligt att myndigheterna kommer att få svårt att definiera det framtida regelverket i gråzonerna.
– De kommer att göra det väldigt svårt för sig om de till exempel sätter en regel som säger att det är tillåtet att utfodra fem kilo per dag. Vem kan kontrollera något sådant? frågar sig Fredrik Widemo.
Vidare diskuterar regeringen att reglera viltåkrar och åtlar. Här finns dock stora problem. Det kommer närmast att vara omöjligt att bevisa uppsåt med en oskördad åker. Väderleksförhållanden eller trasiga maskiner kan till exempel göra att en produktionsgröda inte kan skördas i normal tid, och därmed lämnas.

Räkna med begränsningar
Men jägarna kan räkna med att det kommer att bli begränsningar och alla inskränkningar kommer att påverka åteljakten.
– Minst hälften av alla vildsvin skjuts vid åteljakt, och viltet ska regleras genom jakt inte genom svält, säger Fredrik Widemo som tror att det kommer att bli svårt att hitta en balans i utfodringen med hjälp av lagar.
– Vi utfodrar bland annat vilt för att öka reproduktionen och överlevnaden, vilket gör att vi kan beskatta stammarna genom jakt istället för att viltet svälter ihjäl. Begränsas rätten att utfodra vilt kommer många jägare säkert att minska sin avskjutning, vilket kan leda till ökande istället för minskande skador, avslutar Fredrik Widemo.