Vargproblemen kan ännu så länge tyckas vara långt från Småland och Kronobergs län, även om djurägarna där haft sina konflikter med vargen. Till exempel minns säkert många vargtiken som döptes till Kynna och som sköts vid skyddsjakt efter att hon dödat ett stort antal får i Kronoberg.
Nyligen inträffade ett vargangrepp i halländska Simlångsdalen, bara fyra mil från Bolmarö, och till Skillingaryd i Jönköpings län där det också varit ett stort angrepp i sommar är det heller inte långt.
– Det gäller att stämma i bäcken. Vi lider med våra värmländska kollegor där läget är katastrofalt, och vi vill inte ha det så i Småland, säger ordföranden för LRF Sydost, Lars-Ove Johansson, som tillsammans med ägarna till Bolmarö, Cecilia Gerklev och Bengt Jinker, bjudit in till träffen.
Budskapet till politikerna var glasklart. Varg i de sydsvenska skogs- och mellanbygderna blir förödande för djurhållningen, för betesmarker och hagar och därmed för den biologiska mångfalden.

Svarslösa fårbönder
Resultatet kommer att bli ett slutet landskap där det visserligen finns kvar större åkermarker, men där de värdefulla betes- och hagmarker som vi känner dem kommer att växa igen med sly eller planteras med gran.
– För några lösningar finns inte. Vi står svarslösa när det kommer till hur vi ska kunna skydda våra får mot varg, säger Bengt Jinker.
På Bolmarö finns 200 tackor plus lamm. Nu, i slutet av juli, har en del slakt genomförts, men i runda tal 400 får betar i hagarna. För närvarande på sju olika platser, ett antal som Cecilia Gerklev och Bengt Jinker försöker hålla när fåren flyttas runt på olika beten, med tanke på besättningens sammansättning, betets kvalitet, etcetera.
Enligt Bengt Jinker finns det många förslag från diverse förståsigpåare om hur problemet med varg kontra får ska lösas. Men det finns egentligen inget som fungerar.

Människor stängs ute
Att sätta upp och sköta de rovdjursavvisande stängsel som skulle krävas för att hägna in hagmarken på Bolmarö är orimligt, i varje fall om man ska tro Bengt Jinker. Och han borde ju veta.
Kostnaden för material och arbete stannar inte på en miljon kronor. Och effekterna av sådana strömstängsel skulle vara förödande. Inte bara för att allmänheten stängs ute från de vackra naturbetesmarkerna, utan också för att det helt enkelt inte går att hägna och samtidigt behålla betesmarken intakt. Det gäller till exempel längs de många stenmurarna och längs de långa sjöstränderna.
– En modell är att stalla in fåren. Tidigarelägga lamningen och bara har sintackor ute på bete på åkermarken närmast gården under sommaren. Då kan man till och med öka produktionen. Men det är förödande för hagmarkerna och lammen får aldrig komma ut innan det är dags för slakt, säger Bengt Jinker.

Många timmars arbete
Och att göra som länsstyrelsen föreslår, ta in fåren nattetid, är helt absurt. Vi förstår det när Cecilia och Bengt tar med hela sällskapet till en hage där de demonstrerar hur det går till att samla och lasta en del av alla de får som finns på olika platser runt gården.
Traktor och stort släp ska köras fram, staket vid slussen måste resas, fåren ska upp på flaket som delas in i olika sektioner, transport till gården och avlastning i ladugården. Och så igen, från samma hage, eftersom alla får inte får plats på en transport. Sedan till nästa hage, och nästa och nästa…
– Hur lång tid det tar, svarar Bengt när en av politikerna frågar. Ja, vi har bara provat en gång tidigare i samband med en vaccination som skulle göras, men cirka sex timmar att få in dem. Och sedan ska de ut igen dagen efter. Det fungerar naturligtvis inte.

Omöjligt utan fåren
Platsen är ovanligt väl vald. För här kan man också se vad som händer om hagmarken inte betas. På den ena sidan vägen en leende beteshage, bevuxen med utspridda lövträd, där fåren betar i solgasset. På den andra ett slutet granbestånd som planterades när fårnäringen var i utförsbacke för ett 30-tal år sedan.
– Ja, så blir det med Smålands hagmarker om vi ska ha varg istället för betesdjur. Ta det här med er när ni ska fatta kloka beslut i framtiden. Vargpopulationen måste minskas avsevärt och jakten måste börja omgående, säger Lars-Olof Johansson till politikerna.
Då har man kommit till den avslutande samlingen på granngården Sjöudden där ägaren Peter Sjöström lagt ner ett stort arbete på att röja fram grunderna till en bedårande vacker hage med en lång strand mot sjön Kjösen.
– Men jag gjorde bara början. Utan fåren från Bolmarö som betar här skulle det snart växa igen, säger han.

Fårägaren Cecilia Gerklev bakom ett stycke rovviltavvisande stängsel som satts upp som demonstration. När sådana sätts upp enligt instruktionerna blir långa sträckor av hagmarken inte betad, till exempel längs stenmurar. ”Dessutom är de dyra att sätta upp och sköta och så fungerar de dåligt. Minst fem av de vargangrepp som varit på får den här sommaren har skett i hagar med sådana här stängsel”.
Foto: Jan Henricson