Naturvårdsverket har under de senaste åren delat ut projektbidrag som, bland annat, ska gå till att pröva och driva vargfrågan, alltså Naturvårdsverkets beslut, i svensk domstol och i EU-kommissionen. Bidragen är på 2.500.000 kronor årligen och går bland annat till lönerna för Naturskyddsföreningens två jurister.
Naturvårdsverket ger också bidrag till forskningsprojektet ”Claws and laws” som ska få fram ett referensvärde för gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur, något som riksdagen och Naturvårdsverket redan beslutat om. Bidraget är på 5.000.000 kronor.

Naturvårdsverket ger bidrag till projektet ”Claws and laws” för att få fram ett referensvärde som riksdagen och Naturvårdsverket redan vid årsskiftet beslutat om. Vad är dina tankar som ekonomisk-politisk talesperson om det?
– Riksdagen har beslutat om ramar inom vilka sedan Naturvårdsverket har beslutat om referensvärden. Senast inom sex år ska nya referensvärden rapporteras om inte nya vetenskapliga fakta kommer fram tidigare. Generellt tycker vi att det är självklart att en myndighet som Naturvårdsverket tar fram vetenskapligt underlag till politiker och till sina egna beslut. Forskningsprojektet ”Claws and laws” ska redovisas 2016 – det innebär att resultatet ligger bra i tiden inför nästa referensvärdesbeslut 2018.

Naturvårdsverket är en part i de juridiska vargjaktprocesser som pågår i domstolar, och ger bidrag till den andra partens juridiska kostnader. Så båda parter och domstolens kostnader finansieras av skattebetalare, vad tycker du om det?
– Naturvårdsverket har projektbidrag som miljöorganisationer kan söka. Verket beslutar om vilka projekt som får stöd. Naturskyddsföreningen har i år fått 1,5 miljoner för ett projekt kring miljöjuridik. Enligt ansökan ska föreningens två jurister arbeta med projektet och ägna 1/3 till rådgivning åt föreningens ideellt arbetande medlemmar lokalt för talerätt i miljöärenden. 1/3 av tiden till att vara experter i statliga utredningar och svarar på remisser.  1/3 ska ägnas åt nationella fall, där en av de två juristerna ägnar vargfrågan en mindre del av den arbetstiden – största delen går till till exempel kalktäkter på Gotland och slutförvarsfrågan av kärnavfall.

Är det lämpligt att en statlig myndighet finansierar obstruerande av egna beslut?
– Generellt är det bra att myndigheters beslut granskas av det civila samhället. Flera olika organisationer med olika uppdrag och inriktning får projektstöd från Naturvårdsverket.