fredag 19 juli

Viltvård

Publicerad 31 augusti 2014 - 09:41

Så ser den ut, den rensäkra foderautomat­en. Fackindelningen av foderbordet gör att det bara är rådjuren som kommer åt fodret. Foto: Bernt Karlsson

Så ser den ut, den rensäkra foderautomat­en. Fackindelningen av foderbordet gör att det bara är rådjuren som kommer åt fodret. Foto: Bernt Karlsson

Så bygger du en rensäker foderautomat

Vinterutfodring av rådjur inom renskötselområdet kan vara problematisk. Hittar renarna till foderplatsen förslår inga fodermängder och rådjuren trängs undan. I Norrbotten har man löst problemet genom att börja bygga rensäkra foderautomater.

Du läser nu en öppen artikel på Svenskjakt.se
Bli medlem med tidning

Grundmodellen till den ren­säkra foderautomaten konstruerades för länge sedan av Åke Strömsjö, lärare på Öster Malma. Owe Geibrink kom i kontakt med den i mitten av 1970-talet som jaktelev på skogsavdelningen på Avesta järnverk. När Owe kom till Luleå tog han med sig modellen dit, varefter den började tillverkas och spridas runt om i Norrbotten.

Det är en lättbyggd foderautomat av enkel, traditionell typ med tak, foderbehållare och foderbord. Materialet är en tums trävirke och sex millimeters så kallad ladugårdsplyfa.

– Rådjursutfodringen sker ofta med havrekross och de raka väggarna på foderbehållaren gjorde att fodret hade lust att klumpa sig och fastna, säger Owe. Då kom vi på att sätta in kilar i gavlarna, så att långväggarna på foderbehållaren började luta utåt. Det gjorde att fodret mycket lättare rann ner på foderbordet.

Nästa utvecklingssteg blev att modi­fiera foderbordet så att renarna inte kom åt fodret. Ett annat mycket populärt rådjursfoder är nämligen renfoder och det är ett foder som verkligen drar till sig ren.

Renarna är i norra Sverige vad vild­svinen är söderut och får man in en skock renar på foderplatsen blir rådjurs­utfodringen meningslös.

 

Renar äter rent

Renarna gör nämligen som grisarna, de äter rent i ett nafs. Och de stannar kvar i området så länge någon fyller på nytt foder.

– Det finns faktiskt jägare och viltvård­are som upphört att utfodra rådjur på grund av renarna, säger Owe. Det gäller speciellt i Norrbottens inland, där det kanske är viktigare än på många andra håll att ge rådjuren en hjälpande hand under vintern för att därigenom kunna behålla en livskraftig stam.
Det blev till att börja rådslå och experimentera igen.
Man tog fasta på att rådjuret har ett kort, smalt och spetsigt nosparti medan renen har ett mer utdraget dito. Renens nosparti är också både högre och bredare.

 

Mall: Trafikdödad bock

Huvudet från en trafikdödad vårbock fick utgöra mall och sedan förfärdigade man en påbyggnad som kunde skjutas in över foderbordet och som delade in detta i flera små och inåt avsmalnande fack.

– Det är viktigt att öppningen görs tillräckligt vid, så att även bockarna ­kommer in med huvudet sedan hornen börjar växa ut efter jul, säger Owe.
Eskil Lugnet i Nedre Vojakkala är en av dem som testat den rensäkra foder­automaten.

– Renarna försökte nog men kom inte in tillräckligt långt för att nå fodret, säger Eskil. De stannade kvar vid foderautomaten ett tag ändå, men gav sig så småningom i väg för att hitta mat på annat håll.

 

Ladda hem ritning och byggbeskrivning här (pdf)

Skribent

Bernt Karlsson

sv.jakt.norr@telia.com

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Instagram

Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Samtidigt på JaktPlay

Etiketter