Ett bilsläp användes som arbetsbänk för tillverkning av tornets sidor. Den första sidan fick ligga kvar på släpet och användes som mall för resten.
Till varje sådan stomme gick det åt två 45x95x3.600 mm långa ben.
400 mm upp (ovankant) på benen fäste vi en trallbräda 22x95x1.600 mm, som blev början till bottenramen.
Början till golvram skapades med en regel 45x95x1.200 mm, som skruvades fast på benen 2.700 mm upp (ovankant). Golvramen fäste vi med tre 90 mm långa skruvar för ökad säkerhet. Foto: Hans Norgren

Vi fann ett jämnt plan att ställa sektionerna på. Om marken lutar, så kan tornen bli sneda. Foto: Hans Norgren

Därefter sammanfogades sidorna, varvid de sammanbindande reglarna lades utanför de två sektionerna. Därmed hade vi klarat av tornets toppram, golvram och bottenram och det halvfärdiga tornet flyttades till ett annat plant område. Foto: Hans Norgren

Till stegen användes två reglar 45×70 mm och 3.000 mm långa, som ställdes på högkant. På dem lades nio stycken trallbrädor 550 mm långa så att de bildade 300 mm höga steg. Av säkerhetsskäl fixerades varje stegbräda med tre 42 mm långa trallskruvar i vardera ände! Ska man göra flera stegar, så används den första stegen som mall: reglar och trallbrädor läggs över den första. Foto: Hans Norgren

Det är stor skillnad att kliva lodrätt uppför en stege jämfört med en som står lutad. Speciellt om man vill äntra med både ryggsäck och vapen samtidigt. Foto: Hans Norgren

Den övre delen av stegen kapades för att stå i rätt vinkel och fästa bättre mot tornet. Skruvarna drog vi i utan att dra igenom förrän tornet och stegen var på plats i terrängen. Foto: Hans Norgren

Innan golvet kunde läggas fick golvramen en extra mittregel. Dessutom fyra knapar, brädbitar 95×250 mm, som skruvades fast – en på varje ben – för att bära de yttre två trallbrädorna. Golvbrädorna kan skjutas, spikas eller skruvas fast. Foto: Hans Norgren

Halkskydd på golvet är nödvändigt. Trallvirke blir väldigt halt såväl i regn som när frosten slår till. Vi kapade galvat murnät, som är 1.200 mm brett, till 1.000 mm och fäste med generöst antal galvade pappspik. Börja spika från mitten av nätet och ut åt sidorna, då undviks bubblor i nätet! Foto: Hans Norgren

Tornets breda och rejäla sitt-bräda gjordes av tre 22x95x1 000 mm golvtrall och anpassades att läggas löst på de två invändigt monterade sits-hållarna 45x95x1 100 mm och -monterade med 90 mm skruvar. -Sittbrädan vänds och lutas i tornet efter användning. Foto: Hans Norgren

Vi valde att sätta ett skydd runt om och använde oljehärdad masonit, som monterades med montageskruv. Det går åt cirka 1,5 skiva till varje torn. Tre skivor räcker alltså till två torn, om man accepterar att det blir två smala remsor på sidan där stegen är rest. Foto: Hans Norgren

Vi testade att skivorna passade, men skruvade inte fast dem förrän tornet var på plats i terrängen. Tornet vore mycket svårare att bära, om dessa delar monterats på byggplatsen! Foto: Hans Norgren

För att fixera tornet och få det rätt i lod och våg använde vi fyra spetsade stolpar 1000–1 200 mm långa, som slogs ned vid varje ben. Vi använde 90-mm träskruvar, lika långa som virket bygger, så att spetsen inte går genom och ut så man kan göra sig illa på den. Bilden visar hur tornet kan lyftas utmed den nedslagna stolpen för att fixeras med skruvar, då golvet är i våg. Om marken tillåter, är det bättre att slå ner stolpar än att palla upp tornet med hjälp av stenar. Det är sällan dessa torn blåser ikull, om de fästs med hjälp av djupt nerslagna stolpar. Foto: Hans Norgren