torsdag 2 april

Viltvård

Publicerad 21 juli 2018 - 07:36

Enklare kan det inte bli. En planka över ett dike eller en bäck och fällan mitt på. Överhoppningsskydd hindrar minken att passera genom att springa på fälltaket. Foto: Bernt Karlsson

Mink – det finns alltid mer än du tror

Premium

Har det gått fram en minkkull i markerna är bästa tidpunkten för fångst från slutet av juli och framåt. Minkkullen håller då ännu ihop, men ungminkarna börjar företa allt längre utflykter från moderns revir.

Det finns alltid mer mink än man tror. Inspirerade av en studiecirkel i viltvård bestämde sig jägarna inom Mattila och Nedre Vojakkalas viltvårdsområden för en del år sedan att satsa på minkfångst. Sommaren användes för att söka efter bra fångstplatser utmed de vattendrag, där det fanns anledning att tro att eventuella minkar skulle färdas fram.

Sedan byggdes 15 fasta fångstplatser med styr- och ledhinder.

Alla projekt ska ju ha en målsättning och i det här fallet blev den att fånga 50 minkar. Det högt ställda siktet orsakade mycken munterhet i omgivningen, eftersom ingen knappt sett en mink i byarna. ”Även om ni fångar varenda mink i Haparanda kommun, så kommer ni inte upp till 50”, hette det.

 

Trög start

Minkfångstmännen lät sig dock inte nedslås. Fällorna gillrades 1 augusti och vittjades sedan efter schema. Resultatet kungjordes i en brevlåda märkt Minkpost.

Till en början gick fångsten trögt. Inledningsvis fick man endast ungminkar. Ibland flera efter varann i samma fälla, vilket tyder på att det gått fram en kull just där.

Först fram i oktober började man få stora, vuxna minkar.

Från mitten av oktober började också fångstresultatet gå ner och i mitten av november, när vintern började nalkas och vattendragen frysa igen, avslutades kampanjen. Då hade man fångat 46 minkar i de marker där olyckskorparna kraxat om att det inte skulle gå att få en enda.

Trävirke nära eller över ett vattendrag har en starka dragningskraft på minken. Foto: Bernt Karlsson

Bygg en minkspärr

Minken är strandzonens rovvilt och följer nästan alltid strandkanten vid sina förflyttningar. Den klättrar ogärna över hinder och går därför lätt att styra och leda. Fångst-principen under barmarksperioden går därför ut på att skära av minkens vandringsväg, så att den enklaste och naturligaste vägen förbi hindret går genom fällan.

Fällan ska i sin tur vara av genomgångstyp, alltså med två öppningar, och försedd med tramputlösning. Den ska inte heller betas.

Utvecklingen inom minkfångsten har gått från fällor som fångar minken levande till så kallade slagfällor, som dödar fångstdjuret. Det har praktiska orsaker. En fälla för levandefångst av mink måste vittjas morgon och kväll. När det gäller slagfällor bestämmer man själv tidpunkten för vittjning.

 

Enkelt och effektivt

Det finns ingenting som har så stark dragningskraft på mink som trävirke som ligger i eller strax ovanför vattenytan. Den enklaste och kanske mest effektiva fällplaceringen vid en bäck eller ett dike är därför att bara lägga en planka tvärs över och sedan ställa fällan mitt på.

Det kan dock aldrig uteslutas att minken hoppar upp och springer över fällan om den bara har siktet inställt på att komma över till andra sidan. Därför kan det vara en god idé att förse fällan med ett så kallat överhoppningsskydd, som gör det omöjligt för minken att komma förbi annat än genom fälltunneln.

En annan variant och väl beprövad fällplacering är att ankra ut en liten flotte på vattnet och ställa minkfällan på den. Foto: Bernt Karlsson

Ett sådant överhoppningsskydd kan enkelt tillverkas av två skivor av plywood eller motsvarande material. En skärm av tunna brädor fungerar också. Lämplig storlek på skärmen är 50 x 50 centimeter. På ena sida sågar man sedan ur en bit som motsvarar yttermåtten på fällans gavel och trär på skivan. Om man släpper ner ”benen” på ömse sidor fällan en eller ett par tum låser också skärmen fällan mot underlaget. Det kan ändå bli nödvändigt att fästa den mot fällan med skruv eller nubb, eftersom det är viktigt att den står rakt upp.

 

Flotte fungerar

Andra beprövade metoder är att ankra ut en liten flotte och ställa fällan mitt på. En sådan flotte kan enkelt tillverkas av en lastpall med fyra plastdunkar som flytelement.

Ännu ett sätt är att lägga en spång ut till flotten och ställa fällan på spången.

Under barmarkstiden ska en minkfälla inte betas, men lite sjöfågeldun i fällöppningar brukar alltid reta minkens nyfikenhet.

Skribent

Bernt Karlsson

sv.jakt.norr@telia.com

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Mina artiklar

Instagram

Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Samtidigt på JaktPlay

Etiketter