tisdag 7 april

Viltvård

Publicerad 26 januari 2018 - 15:11

Johan Holmgren, 16 år, visar stolt upp de två fullpälsade mårdar han fångat under Gillerstenen. Foto: Bernt Karlsson

Johan Holmgren, 16 år, visar stolt upp de två fullpälsade mårdar han fångat under Gillerstenen. Foto: Bernt Karlsson

Mårdfångstens säkra kort

Premium

Det är ingen tillfällighet att de ivrigaste mårdjägarna också är de skickligaste fångstmännen. Konsten att fånga mård är nämligen att hitta bra fångstplatser. Det går bäst om man låter mården själv visa vägen.

Vi följer en gammal basväg och knegar oss sakta uppför Bastulidberget. Det är Arne Holmgrens ägandes och lagfarna berg beläget inom Norra Bastuträsk viltvårdsområde i Övre Kågedalen. Arne ska visa mig Gillerstenen, hans bästa fångstplats för mård. Stenen är ärvd efter Arnes far och farbröder, som också gillrade mård under den. Därav namnet.

Alla som spårat mård vet att det finns vissa ställen i terrängen som mårdspåren alltid drar förbi. Det kan vara ett hålträd, ett stenskravel, en bergsformation, en myrkant eller en bäck. Sådana mårdväxlar är viktiga att känna till för det är i anslutning till dem som fångstplatsen ska anläggas.

Slutligen står vi vid Gillerstenen, ett gigantiskt stenblock i den granskogsbevuxna och i övrigt ganska ensartade bergsluttningen. Under stenen finns stora hålrum, lockande att utforska för en förbipasserande mård. Särskilt om fångstplatsen, som i det här fallet, också är förstärkt med en luktåtel.

 

Även lodjur stryker förbi

– Det är konstigt, säger Arne, men alla mårdar som färdas fram längs berget ska passera den här stenen. Och inte bara det. Även lodjur stryker förbi här ibland.

Hur många mårdar som under årens lopp mist livet under stenen vet inte Arne. Men det är många.

Medan vi står och pratar dyker brorsonen Johan upp. Numera är det han som sköter fångsten vid Gillerstenen. Han är bara 16 år men för fällfångst gäller inte någon åldersgräns som för skjutvapen. Johan representerar tredje generationens Holmgrenare som använder sig av Gillerstenens dragningskraft.

Inte utan stolthet visar han upp två fullpälsade mårdar som han plockat upp ur frysen hemma och tagit med för att visa oss.

Trots att vi ännu inte hunnit till mitten av november har han redan hunnit med att ta en mårddubblé under stenen.

Arne tycker det är bra att den yngre generationen vill ta över och föra fångstkulturen vidare.

 

Mården har torgskräck

Många mårdjägare kombinerar spårningsjakt med fällfångst. Genom att spåra mården skaffar de sig god kännedom om hur mården rör sig i markerna. De lär sig växlarna och vet var fällorna ska placeras, när fångstsäsongen närmar sig.

 

Ove Nilsson ställer mårdfällan på plats. Foto: Bernt Karlsson

Ove Nilsson ställer mårdfällan på plats. Foto: Bernt Karlsson

När Ove Nilsson i Lappvattnet, Burträsk, ska visa mig sin bästa fångstplats för mård bär det av i riktning mot en inäga långt ut på byamarkerna. Platsen kallas Tyskänget, utan att någon längre minns varför, och har delvis vuxit igen med lövsly. När snön kommit och det börjat vintra till bildar Tyskänget emellertid en stor, öppen snövidd mitt inne i den omgivande granskogen.

Alla som spårat mård vet att mården ogärna korsar större, öppna ytor. Man brukar säga att mården lider av torgskräck.

Därför är kantzonerna runt en sådan inäga en pålitlig mårdväxel och en god fångstplats. I stället för att passera över öppningen går mården runt om, vilket Ove är väl medveten om efter många vintrars spårningsjakt.

 

Bra fällplacering

Han placerar fällan uppe på en kullfallen sälgstam i kanten av inägan och betar med rens från skogsfågeljakten. En bättre fällplacering går inte att åstadkomma, vilket bekräftas av ett telefonsamtal fem dagar senare.

Ove ringer då och berättar att han står vid fällan, där första mården gått fast. Den är stelfrusen, så han måste ta med sig både mården och fällan hem och tina loss den.

En som har god blick för hur terrängen styr mården och förstår att utnyttja det är Gunnar Marklund, Bastuträsk. Under förra säsongen tog han 14 mårdar.

Han gillrar inte sina fällor förrän mården blivit ”vacker” vilket den blir i månadsskiftet oktober–november. Innan dess förbereder han fångsten genom att åtla in mården med ägg, som han lägger i fällorna.

 

Vill ha tak över huvudet

Gunnar söker efter kantzoner och placerar gärna sina fällor i tätbevuxna skogsremsor som har öppen mark på en eller båda sidor. Det är den öppna marken som styr mården att hålla sig i täta skogen. Den vill ha tak över huvudet, där den färdas.

Den fälla han visar mig ligger i ett grandrog som gränsar mot en 100 meter bred kraftledningsgata. Här har Gunnar tagit åtskilliga mårdar och väntar nu på säsongens första.

 

”En rätt placerad fälla fångar mer än tio som bara satts ut på måfå i skogen”

 

En upphängd fågelvinge och naturligt doftlockmedel ska få mården att intressera sig för fångstplatsen.

En viktig detalj är också att det rinner en liten bäck alldeles intill fångstplatsen.

– Bäckar är bra, säger Gunnar. Precis som minken följer mården gärna efter bäckar och det har förresten hänt flera gånger att jag också fått mink i mårdfällorna.

Enligt Gunnar är fällplaceringen a och o när det gäller mårdfångst. Man måste lära sig läsa terrängen och förstå hur den styr mården.

– En rätt placerad fälla fångar mer än tio som bara satts ut på måfå i skogen, säger Gunnar.

Skribent

Bernt Karlsson

sv.jakt.norr@telia.com

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Mina artiklar

Instagram

Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Samtidigt på JaktPlay

Etiketter