På senvintern kom Naturvårdsverkets omfattande utvärdering av den nya älgförvaltningen. Den är bland annat baserad på en enkät som skickats till slumpvis valda representanter i landets älgförvaltningsområden, samt ett antal intervjuer med företrädare för organisationer, företag och myndigheter.
Näringsdepartementet har nu skickat utvärderingen på remiss, till bland annat Svenska Jägareförbundet.
I utvärderingen skriver Naturvårdsverket att älgförvaltningen i stort fungerar bra, men att det på vissa håll finns konflikter samt att administrationen kostar mer än vad nuvarande system långsiktigt kan bära.

Minskade kostnader
Men medan Naturvårdsverket funderar på hur intäkterna ska kunna öka, anser Jägareförbundet att det rätta är att minska kostnaderna.
– Vi måste anpassa kostymen till de resurser som finns. Jägarna betalar redan nu mycket pengar genom höga fällavgifter och det finns inte utrymme att ta ut mer från jägarkåren. Länsstyrelsens administration tar den stora biten av kakan, men den går att minska, säger Göran Bergqvist som är nationellt klövviltansvarig på Svenska Jägareförbundet.
I remissvaret lämnar förbundet flera förslag på hur det skulle kunna göras. Bland annat föreslår man att viltförvaltningsdelegationerna tar över vissa uppgifter från länsstyrelsernas byråkrater.
– Viltförvaltningsdelegationerna har inte riktigt fått den roll som statsmakterna hade som intention. Nu ska de ta övergripande beslut om mål och inriktningar, men kompetensen är underutnyttjad. Vi menar att delegationerna kan ta beslut om till exempel jakttider, tilldelningar, godkännande och hantering av oenighet vad gäller planer, säger Göran Bergqvist.
Ytterligare ett förslag är att Jägareförbundet får tillbaka sitt gamla jobb och inom ramen för allmänna uppdraget sköter granskningen av älgskötselområdenas planer.
– Det är uppgifter vi utfört tidigare, och det kan vi göra igen på ett kostnadseffektivt sätt, säger Göran Bergqvist.

Avskaffad utslagsröst
I sin utvärdering konstaterar Naturvårdsverket att parterna i älgförvaltningsgrupperna ibland är ojämlika och att markägarnas utslagsröst kan vara hämmande för samverkan.
Jägareförbundet håller med om den slutsatsen och föreslår därför att utslagsrösten slopas helt, en punkt som kan komma att bli omdiskuterad.
På flera håll, i synnerhet där markägarsidan domineras av skogsbolag, har det blivit svårt att rekrytera kompetenta jägarrepresentanter.
– De upplever att det är meningslöst att gå på mötena, eftersom de viktiga frågorna är avgjorda på förhand, säger Göran Bergqvist.
Han och förbundet vill istället se jämställda parter i älgförvaltningsgrupperna, där koncensus och kompromisser blir ledstjärnor.
– Det är så systemet är tänkt att fungera. Man får helt enkelt stänga in sig tills man är överens. Och skulle det till slut inte gå, finns det högre instans i form av länsstyrelse eller ännu hellre viltförvaltningsdelegation som kan avgöra frågan, säger Göran Bergqvist.

Morötter och piska
Förbundet konstaterar att det inte behövs någon mer utredning om IT-systemet inom älgförvaltningen. Istället vill man se en utveckling av redan fungerande system enligt den förstudie som Naturvårdsverket genomförde redan 2011.
Man vill ha klarare regler kring avräkningen av påskjuten älg som inte hittats eller påträffas på grannmarken samt ett förtydligande av regelverket för samregistrering av geografiskt åtskilda fastigheter.
I remissvaret erbjuder sig Jägareförbundet att svara för nödvändig utbildning, inom ramen för allmänna uppdraget. Man föreslår också att älgförvaltningsgrupperna byter namn till viltförvaltningsgrupper, med motiveringen att det är nödvändigt att förvalta olika arter tillsammans.
En viktig fråga som lyfts i remissvaret är förslaget att älgförvaltningen behöver kompletteras med incitament, det vill säga morötter, för jägare och markägare att samverka i älgskötselområden. Sådana saknas idag, skriver Jägareförbundet.