fredag 29 mars

Små resurser gör lodjursinventering missvisande

Förra vinterns ”krasch” av lodjursstammen förklaras med bristande resurser för inventering. Foto i hägn: Olle Olsson

De nya inventeringsmetoderna för lodjur är ambitiösa och utgår från lodjurens biologi. Men samhällets resurser räcker inte till för att leva upp till metodiken.
Det är förklaringen till att den senaste vinterns inventering visar att lodjursstammen minskar kraftigt i landet.

En sammanställning har gjorts av förra vinterns inventering.  Den visar att antalet familjegrupper av lodjur var 192. Året innan säkrades 245 familjegrupper.

Men någon dramatisk minskning av antalet lodjur upplever ingen av länsstyrelsernas olika naturbevakare som Svensk Jakt varit i kontakt med. Tvärt om anser flera av dem att lodjuren blivit fler. Och de tror heller inte på att den gamla inventeringsmetodiken gjorde någon form av ”glädjekalkyler” där man fick fram fler lodjur än vad som egentligen fanns.

Tre viktiga faktorer
Istället pekar de på tre avgörande faktorer som gör att förra vinterns lodjursinventering hamnade längre från sanningen än tidigare.
• För små resurser till länsstyrelserna, samt brister i länsstyrelsernas egna organisationer som medför att de inte hinner med att säkra lodjursföryngringar.
• För få och för sena rapporter från allmänheten om lodjursobservationer. Avståndskriterierna (alltså sträckan mellan lodjursobservationerna) minskar dramatiskt i föreskrifterna om länsstyrelsen kan spåra och särskilja två eller flera lodjursfamiljer under samma dygn.  
• Förra vinterns brist på snö i stora delar av landet. Kan du inte fotografera lodjurfamiljen är det snart sagt omöjligt för naturbevakarna att säkra observationen om det inte finns snö.

Inte en tillräckligt bra organisation
Hans Nordin är naturbevakare i Gävleborgs län och var med och arbetade fram den nya inventeringsmetodiken. Även han ser brister i hur inventeringarna genomförts av en del länsstyrelser.

– Vi är beroende av att jägare och andra rapporterar in syn- eller spårobservationer av lodjur. Och det är viktigt att de rapporteras direkt för att länsstyrelserna ska kunna följa upp observationerna, förklarar Hans Nordin i en separat artikel.

Negativ effekt på lodjursjakten?
Trots att förra vinterns inventering blev både bristfällig och missvisande är risken uppenbar att siffrorna ändå ligger till grund för den kommande licensjakten på lodjur. Tidigare har Naturvårdsverket alltid valt att gå på inventeringssiffrorna, trots att de hänt att enskilda länsstyrelser själva bett verket bortse från inventeringarna då länsstyrelserna ansett dem vara för bristfälliga.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev