Skogsskador orsakade av älg, rådjur, kronhjort och dovhjort är fortsatt omfattande i södra och mellersta Sverige, uppger Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. 
Inventeringen av betesskador är gjort på ungskogar i 62 älgförvaltningsområden i södra och mellersta Sverige. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut om älgjakt i älgförvaltningsgrupperna.
Så här skriver Skogsstyrelsen i pressmeddelandet:
”Skadorna i södra och mellersta Sverige är precis som förra året överlag alltför omfattande, även om det är en stor variation mellan olika älgförvaltningsområden.”

Bättre balans
– Därför vill vi understryka hur viktigt det är att älgförvaltningen använder sig av resultaten. De har en stor utmaning framför sig för att vända utvecklingen och nå en bättre balans mellan mängden hjortdjur och nivån av allvarliga betesskador i ungskog. Alla, såväl markägare som jägare, har ett gemensamt ansvar för att det ska ske, säger Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen.
Fortfarande pågår inventeringar i Sveriges nordliga delar. Samtliga inventeringar är klara efter sommaren. Skogsstyrelsen uppger att man återkommer under hösten med en fördjupad analys av resultaten.
I Gävleborg fortsätter däremot betesskadorna minska. Skadenivåerna ligger i år mellan en och tio procent.

Positivt i Gävleborg
– Det här visar en fortsatt positiv utveckling även om det bara är i enstaka områden som inventeringarna visar eller är i närheten av de mål vi vill uppnå, säger Michael Larsson, Stora Enso Skog, och som är skogsbrukets representant i Viltförvaltningsdelegationen i Gävleborg. Vi fortsätter vår strävan att i dialog mellan jägare och markägare försöka anpassa älgstammen till att bli i balans med betestillgången och inventeringsresultaten visar att vi på flera håll är på rätt väg.
Men enligt Skogsstyrelsen är skadorna på skogen inte acceptabla i stora delar av landet.
Betesskadorna i södra och mellersta Sverige är en anledning till att många skogsägare idag undviker tall, som hjortdjuren föredrar som föda. Istället planteras gran som är mindre betesbegärlig.

Negativt för mångfalden
”Konsekvensen blir en storskalig omvandling av skogslandskapet mot renodlade granskogar, vilket är negativt både för den biologiska mångfalden och för viltets tillgång till foder.”, skriver Skogsstyrelsen som anser att utvecklingen där gran alltmer dominerar landskapet måste brytas, bland annat genom att skapa skogar med mer tall och lövträd.
”Inom ramen för projektet Mera Tall i Kronobergs län testas flera olika insatser som visat sig kunna bryta den negativa trenden med betesskador liksom den allt större andelen gran på tallmarker.”
– Vår förhoppning är att det går att nå samsyn kring att åtgärder behövs och att dessa är kraftfulla nog för att åstadkomma en bättre situation framöver, säger Christer Kalén.