I en artikel om jaktbrottslighet i Dagens Juridik intervjuas flera personer representerande rättsvårdande myndigheter, däribland förre överåklagaren Sven-Erik Alhem. I diskussionen framkommer att förhållandevis få jaktbrott lagförs, att det i allmänhet är mycket svårutredda mål som i hög grad är beroende av vittnesmål.
För att fler jaktbrott ska klaras upp finns det, enligt Sven-Erik Alhem, åtgärder som polisen kan vidta.
Polisen måste först och främst vara neutral och oberoende. Poliserna får inte ingå i jaktlag och de måste arbeta lyhört i jakttider. Om information läcker ut ska polisen snappa upp det. Det ideala vore om polisen bedrev en form av spaningsarbete, säger Alhem till Dagens Juridik.

Avstår anmäla av solidaritet?

Jacob Wichmann vid landsbygdsdepartementet säger till Dagens Media att en del människor förmodligen väljer att avstå från att anmäla personer i sin omgivning som ägnar sig åt olovlig jakt.
Det är svårt att veta vad folk gör i skogen och även om någon i omgivningen vet om att det jagas olovligt i trakten så kanske man ändå väljer att tiga om det av solidaritet, säger Wichmann till Dagens Juridik.
Det är väldigt olyckligt men många är rädda för att bli utfrysta på den lokala orten, säger han. Människor anmäler hellre till exempel narkotikabrott eller mord vilket man lättare tar avstånd från, säger Sven-Erik Alhem till Dagens Juridik.

Lagförslag på remiss

En lagrådsremiss finns nu ute med förslag om kriminalisering av försök och förberedelse till grovt jaktbrott och jakthäleri. Förslaget syftar till att utgöra ett led i kampen mot organiserad brottslighet, som formulerats i rambeslut från EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet). Rådets rambeslut avser att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Effekten är att det blir ett brott tidigare i handlingskedjan i den mån man kan belägga det, säger Jacob Wichmann till Dagens Juridik.
Även Sven-Erik Alhem anser att regeringens lagförslag är ett steg i rätt riktning.
Det är jättebra för det ökar möjligheterna för polisen att komma åt gärningsmän redan på ett förberedelsestadium, säger Sven-Erik Alhem till Dagens Juridik.

Kritik från Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet har dock riktat skarp kritik mot lagförslaget.
Trots det föreslår regeringen att även straffbelägga försök och förberedelse till jaktbrott och jakthäleri. Såvitt vi känner till finns det i vårt samhälle ingen sådan gränsöverskridande verksamhet vad gäller jaktbrott. Ett jaktbrott kan ju endast ske i Sverige, det är en territoriellt avgränsad verksamhet, säger Ola Wälimaa.
Jägareförbundet riktar även kritik mot att det i lagrådsremissen saknas en vidare motivering till förslaget. Det finns inga närmare beskrivningar av vilka företeelser som regeringen med förslaget avser kriminalisera.
Ett sånt här förslag kan få oanade konsekvenser som av rättssäkerhetsskäl måste utredas vidare. Som vi ser det går det inte att kriminalisera försök och förberedelse till grovt jaktbrott. Åtminstone inte utan att samtidigt se över hela påföljdssystemet, säger Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa.