I de förslag som diskuteras angående förvaltningen av kronvilt argumenterar bland andra LRF och Jägarnas Riksförbund för en allmän jakt på kron. Något som Jägareförbundet avvisar i sitt remissvar.
Förbundet har studerat vad som hänt i hjortstammar i andra delar av världen där man försökt begränsa numerären genom allmän jakt. Det handlar om kronhjort i Danmark, sikahjort i Japan och vitsvanshjort i Nordamerika, bland annat. 
I samtliga fall har den oreglerade jakten lett till en skev könsfördelning med hög andel hondjur och en växande stam, skriver Jägareförbundet i remissvaret.
– Mot bakgrund av denna kunskap är det obegripligt att LRF vill införa en allmän jakt på kron, med målet att stammen ska minska. Så fungerar det inte, det blir tvärt om, kommenterar Daniel Ligné som har haft en delikat uppgift i att sammanställa förbundets egen remissrunda till ett gemensamt svar till regeringen.

Många har tyckt
Intresset för att tycka till om kronhjorten har varit stort inom förbundet. Större än något som Ligné varit med om tidigare.
– Jag får erkänna att vi blev lite tagna på sängen. Samtidigt är det roligt med ett stort engagemang som visar att vår föreningsdemokrati fungerar och tas på allvar, säger Daniel Ligné.
De signaler han nåtts av hittills inifrån organisationen tyder på att de ansvariga lyckas jämka motstridiga viljor och förslag.
– Med tanke på att kronviltet är ojämnt förekommande, och att svaren kommer både därifrån man har erfarenhet av kron och där man inte har det spretar uppfattningarna en del. Men jag bedömer att vi fått till en kompromiss som kan accepteras av de allra flesta, säger Daniel Ligné.

Skyddsjakt på årsbasis
En omdiskuterad fråga har varit förslaget om att införa skyddsjakt på kronkalv på eget initiativ, under en stor del av året. Forskare med kronhjort som specialitet har tidigare vänt sig mot en sådan lösning för att minska skador i jordbruket, och i remissvaret sällar sig Jägareförbundet till kritikerna.
Förbundet konstaterar att om förslagen genomförs innebär det att kronkalv kan jagas överallt och under nästan hela året. Något som inte skulle gynna kronhjortförvaltningen. 
Efter att ha gått igenom skyddsjaktärenden för kronkalv under 2014 kan man konstatera att sådana inte förekom i någon större omfattning.
– Dessutom behandlades ärendena både skyndsamt och generöst. Vi anser inte att det behövs någon kraftigt utökad möjlighet till skyddsjakt på eget initiativ, säger Daniel Ligné.
Förbundet föreslår istället att skyddsjakt på kronkalv som gör skada ska kunna bedrivas i, och inte vid, oskördad gröda inom kronhjortskötselområden från 1 augusti till och med starten för ordinarie jakttid, och att djur som fälls ska räknas av från områdets avskjutningsplan.

Utred jakttiderna
Bland de förslag som kom fram i samband med att Naturvårdsverket presenterade sin utredning om kronviltförvaltningen fanns flera som förespråkade utökade jakttider, inte bara på kron utan också på dov.
– Det är en mängd förslag om jakttider som närmast kan betraktas som spridda skurar där man föreslår än det ena och än det andra. Vi menar att man inte kan behandla jakttider på det sättet, utan att det måste tas ett helhetsgrepp, säger Daniel Ligné.
Därför, och mot bakgrund av att en utökad jakttid för årskalv av kron är ett alternativ till skyddsjakt, föreslår Jägareförbundet att en ny utredning om jakttiderna på kron och dov tillsätts. Först då kan man ta beslut om jakttider som grundas på fakta och utifrån verkliga problem, skriver förbundet.
Jägareförbundet stöder Naturvårdsverkets förslag att samordna kronhjortsförvaltningen med älgförvaltningen, men menar att det behövs en omfattande utbildning för att det ska lyckas. 
Vad gäller finansieringen förespråkar man att det görs via allmänna medel och att kostnaderna inte drabbar jägarkåren. I sammanhanget är det emellertid viktigt att komma ihåg den resurs som utgörs av jägarkårens ideella krafter, skriver Jägareförbundet i sitt remissvar till regeringen.