torsdag 28 mars

Märkning av älgkalvar ska kartlägga tillväxt

Forskningen inom Sveriges lantbruksuniversitets projekt Sydälg har gått in på sitt fjärde år. I Kronoberg förseddes i vintras 30 kor och 10 tjurar med sändare. När Svensk Jakt följde med ut i skogarna norr om Växjö var kalvningen inne i sin mest intensiva period.

Nu är det bara 90 meter kvar.

Anders Hågeryd viskar. Vi smyger mot vinden, det gäller att vara minst lika försiktig som när man tar sig in på ett ståndskall. För här finns ingen hund som lägger en dämpande ljudmatta över skogen. Här är det en radiosignal som styr rätt mot älgkon och hennes kalvar.

När Svensk Jakt följer med Anders Hågeryd ut i älgskogen är vi mitt i kalvningen. Sedan tidigare år vet man att medelkalvningsdagen infaller i mitten av maj. Den tidigaste kalvningen som registrerats under åren är den 3 maj.

Vi kommer närmare och Anders och Kronobergs jaktvårdskonsulent Elias Turesson, som är med under dagen, skärper uppmärksam­heten. Att få se när kon går iväg underlättar när kalvarna ska hittas. De trycker ofta som harar och kan vara svåra att upptäcka.


Anders Hågeryd är känd bland Kronobergs jägare sedan tiden som jaktvårdskonsulent. Nu har han uppdraget som fältansvarig för projekt Sydälg. Foto: Jan Henricson

Där, säger plötsligt Elias och vi ser bakdelen på älgko nr 4430 försvinna in i 30-årig tät granskog.

Omedelbart därefter får vi syn på kalvarna, två stycken röda och ­ostadiga. Om inte alldeles nyfödda så inte mycket mer än ett dygn gamla.

Första året med kalvmärkning
Med Elias bistånd arbetar Anders snabbt. Kalvarna förses med blå öronknappar. Tjurkalven blir 0076 och kvigkalven 0077. De väger 15,4 respektive 15,2 kilo. Ytterligare något mått tas, innan vi skyndar från platsen. Anders vill inte uppehålla sig längre än absolut nödvändigt vid kalvarna.

Det här är första året som ett antal kalvar märks, tidigare år har man nöjt sig med att konstatera antalet för att därigenom kunna kontrollera dödligheten innan jakten inleds.
Med hjälp av märkningen kommer man till hösten att få svar på frågor om tillväxten. Om en mindre kalv kan komma ikapp en större och till våren också vad som händer med de kalvar som inte blir skjutna under jakten. Söker de nya hemområden? Stannar de i trakten där de är födda? Hur skiljer sig kvigor från tjurar när de tar sina områden?

Reproduktionen hos de märkta korna är hög. Delvis beroende på att älgstammen i Kronobergs län håller hög kvalitet, delvis beroende på stormarna Gudrun och Per som skapade så mycket älgfoder, men också på grund av att man valt att märka stora älgkor. I år, fram till den 20 maj, hade 23 av 29 märkta kor kalvat. Hela 15 av dem hade fått tvillingkalvar.

Projekt Sydälg har kommit in på sitt fjärde år. Förutom området i Kronoberg, norr om Växjö, undersöks också älgar vid Öster Malma i Sörmland och Misterhult i Kalmar län.

En liten rolig detalj är att Älg­skadefondsföreningen fick göra om sin information om när korna stöter fjolårskalvarna. De fick tidigarelägga datumet för risken att kollidera med vilsna fjolårskalvar med ett par ­veckor, säger Anders.

Mycket man ännu inte vet
När projektet inleddes 2009 märktes 20 kor och 5 tjurar. Året därpå märktes ytterligare fem kor samt en tjur. Förra året beslutades att projektet skulle förlängas. Med bland annat medel från Jägareförbundets forsk­ningstjuga finansierades en ny stor märkning då 30 kor och 10 tjurar förseddes med gps-sändare. Med hjälp av dessa får forskarna svar på frågor om älgarnas hemområden, vilka vandringar de gör, hur de rör sig under brunsttid, med mera.

Trots att älgforskningen varit omfattande är det så mycket vi inte vet. Särskilt intressant är det att den här forskningen bedrivs i södra Sverige, säger Anders Hågeryd.
Forskningen sker öppet och jägarna har visat påfallande stort intresse för resultaten. När Anders Hågeryd håller föredrag är det ofta fullsatt i samlingslokalerna.

Följ älgarna på nätet

Det öppna förhållningssättet avspeglar sig också i projektets nätsatsning. På hemsidan www.alg-forskning.se kan intresserade följa hur de märkta  älgarna rör sig inom sina hemområden.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev