Det ursprungliga förslaget utgick från kommungränserna men med stor hänsyn till naturliga avgränsningar. Under länsföreningens ordförandekonferenser diskuterades gränsdragningar, och nya gränser kompletterades utifrån jägarnas synpunkter och skötselområdenas egna avgränsningar.
Forskningsfakta pekar på riktvärden kring 50 000 hektar för att kunna förvalta en egen älgstam. Detta faktum plus det att Jägareförbundet förordar bildande av nämnda områden, har varit grunden för att vi i Halland tagit detta beslut, säger länsordförande Boo Å Wallén.
De nybildade viltförvaltningsområdena kommer att ledas av en styrgrupp bestående av kretsordförande och älgskötselområdesordförande inom gränserna för viltförvaltningsområdet.
Styrgruppens huvuduppgift är att etablera samarbetsformer med de i området ingående älgskötselområdena. Utbyte av älgdata blir huvud punkten på agendan.

Avskjutningsregler
Den kanske mest betydelsefulla uppgiften inom ett viltförvaltningsområde blir att finna former för de avskjutningsregler som ska gälla. Här avses inte arealtal utan snarare beslutet att arbeta utifrån fastställd målsättning för älgstammen.
Viltförvaltningsområdet ska sträva mot en gemensam skötselplan, säger Boo Å Wallén.
Gunnar Nilsson

och minskar antalet kretsar?
Jägareförbundet Halland har för avsikt att även göra om kretsindelningen för att kretsarbetet bättre ska harmoniera med viltförvaltningen. 17 jaktvårdskretsar kan bli 7.

Jägareförbundet Halland har under ett flertal år på kretskonferenser diskuterat jaktvårds-kretsarnas roll.
Älgförvaltningen som på många sätt var grunden för kretsarnas tillkomst ligger idag hos älgskötselområdena. När det gäller information anser man att kretsarna tappat en hel del av sin tidigare centrala roll, då vi i dagsläget översköljs av information via extern e-post, jakttidningar och hemsidor.

Substans i arbetet
En jaktvårdskrets måste ha substans i arbetet för att det ska kännas meningsfullt. Annars blir man bara en marionett som successivt tappar dragkraft, konstaterar Boo Å Wallén.
Den lokala förankringen och de lokala aktiviteterna är däremot en styrka som vi måste fortsätta att vårda och värna om. Vi tänker oss en framtid där nuvarande jaktvårdskretsar blir föreningar i nybildade kretsar, vars gränser sammanfaller med våra viltförvaltningsområden, fortsättar han.
Tidsplanen för ändringen är att den ska förberedas under 2009 för att kunna bli verklighet 2010. Ordföranden pekar också på att det finns stöd i stadgarna för länsföreningen att kunna styra organiserandet av jägarna inom sitt verksamhetsområde. Men självklart är tanken att förbereda ändringen med bred förankring.

Siktar på sju kretsar
Rent praktiskt betyder omorganisationen att Jägareförbundet Halland siktar mot att ha sju jaktvårdskretsar i länet men att alla nuvarande kretsar ska bestå, namnändras och ingå som föreningar i den nya organisationen.
Gunnar Nilsson