De senaste dagarna har ytterligare två vargangrepp inträffat på Vikbolandet utanför Norrköping. Sedan i maj har får dödats av varg vid närmare tio tillfällen, på Vikbolandet och i norra Östergötland.
Lantbrukaren Niklas Nilsson i Stockerum har för andra gången på kort tid drabbats av att varg dödat får i hans hage. Första attacken inträffade den 20 juli. För några dagar sedan inträffade den andra, och totalt har 16 av hans får vargdödats.
När Nilsson upptäckte att fler får dödats i ett nytt angrepp trodde han inte det var sant:
Det känns konstigt, men vad ska man göra. Det är bara att försöka sätta upp lapptyg och påsar och ha en radio på, säger han till Radio Östergötland.

Använd paragraf 28
I slutet av juli ansökte LRF i Östergötland om skyddsjakt på de två vargar som river får i länet. De senaste dagarna har man fått arbeta med att komplettera sin ansökan, eftersom den inte var formellt riktig.
Naturvårdsverket meddelade att vi som organisation inte kan ansöka om skyddsjakt. Det måste de drabbade djurägarna göra. Så vi har nu tagit in fullmakter från fem-sex djurägare för att komplettera ansökan, säger Peter Borring, ordförande för LRF i region Östergötland.
På Naturvårdsverket kan man inte svara på när ett beslut i frågan kommer.
Vi får in kompletteringar från LRF nu, och så snart ansökan är riktig ska vi titta på den och fatta beslut. Hur lång tid det tar kan jag inte säga, men vi ska göra det så snabbt som möjligt, säger Göte Hamplin.
Enligt Peter Borring gör LRF vad man kan för att stötta och hjälpa sina drabbade medlemmar. Skyddsjaktansökan är en sak. En annan att man uppmanat dem att sätta sig in i vilka möjligheter som ges i paragraf 28.
 Vi vill från LRF inte gå ut och uppmana människor att skjuta varg. Men djurägare måste ha rätt att försvara sin egendom, och paragraf 28 ger den möjligheten. Det upptäckte jag själv när jag satte mig in i hur den fungerar, säger Peter Borring.

Rätt pris på rovdjuren
LRF:s ordförande i Östergötland ser framför sig en mängd problem som kommer av de stora rovdjurens utbredning, om inte politikerna tar tag i saken.
Skyddsjakter är inte den ultimata lösningen på den målkonflikt politikerna skapat. Å ena sidan ska det finnas en stark vargstam, å den andra ska vi hålla 500 000 hektar ängs- och hagmarker öppna genom betning för att garantera den biologiska mångfalden. Det är två målsättningar som inte går ihop, om man inte satsar betydligt mer resurser på att skydda tamdjuren.
 Sätter politikerna det rätta priset på vad det kostar att ha en stor vargstam skulle många människor, även de som idag skyndar till vargens försvar, börja fundera på om det verkligen är värt det, säger Peter Borring.