fredag 16 april

Publicerad 16 september 2014 - 16:13

Älgars hälsa undersöks i södra Sverige

För att hjälpa till i forskningsprojektet ska jägarna ta flera prover i samband med att älgen passas. Foto: Jan Henricson

Med hjälp av jägare på över en miljon hektar i södra Sverige ska viltforskare i höst samla in prover från minst 240 älgar. Ett av målen är att undersöka födotillgångens betydelse för älgarnas kroppsvikt och hälsoläge.

Projekt Sydälg, som vi vid flera tillfällen rapporterat om på svenskjakt.se, växer. Forskare från SLU och SVA startar i höst en omfattande insamling av prover från fällda älgar, där jägarna har avgörande betydelse för om forskningen ska lyckas.
– Målet är att få in prover från minst 40 älgar per älgförvaltningsområde som ingår i projektet. Så här långt har vi fått bra respons från jägarna, även om vi begär mycket, säger Annika Felton, viltforskare vid SLU i Alnarp, som tillsammans med Jonas Malmsten vid SVA koordinerar insamlingen.

Turnerar bland jaktlag
Annika Felton har bråda dagar inför älgjakten, när hon nu genomför en turné för att träffa så många representanter och jägare som möjligt i de älgskötselområden som finns inom forskningsprojektets gränser.
Det omfattar sex älgförvaltningsområden på totalt 1,1 miljoner hektar, fem i Götaland och ett i Svealand. Dessa är Jönköping 6 (öster om Värnamo) Kronoberg 7 (norr om Växjö), Västra Götaland 6 (Tibro-Mariestad), Västervik södra, Skåne nordöstra samt Öster Malma i Sörmland (ÄFO 3).
– Studien omfattar egentligen Götaland, men eftersom Öster Malma är en del av Sydälg tog vi med det förvaltningsområdet för att få ett bredare underlag, förklarar Annika Felton.

Hälsa och foder
Annika Felton räknar upp tre särskilda syften med forskningen:
• Att studera födotillgångens effekter på älgarnas kroppsvikt och hälsa.
– Vi vill undersöka sambandet mellan djurens näringsintag, hälsa och reproduktion. En följdfråga är om obalans i foderkvaliteten kan förklara de negativa trender vi ser hos älgarna i södra Sverige.
• Att titta på älgarnas hälsotillstånd relaterat till skogsskadorna.
– Där ska vi undersöka sambandet mellan älgpopulationens vigör, betestrycket och tätheten av konkurrerande klövvilt. Ser vi till exempel någon relation mellan de biologiska proverna och ÄBIN.
• Att utvärdera och förbättra Skogsstyrelsens foderprognoser.
– Kan vi förbättra indexet ”foderproducerande ungskog”, och kan vi göra det mer relevant på älgskötselområdesnivå? utvecklar Annika Felton.

Sju prover
Jobbet med att ta proverna på älgarna kan vid en första anblick verka avskräckande. Men Annika Felton menar att de flesta tycker det är överkomligt, när de i detalj får veta vad det handlar om.
Det handlar om att ta maximalt sju fysiska prover, efter att man gjort en bedömning av djurets hull. Ett av proven innebär att en bit av mjälten skärs bort för att forskarna ska kunna se eventuella blodburna sjukdomar.
– Vi vill ha hela vänstra njuren med fettkapsel för att bedöma älgens långsiktiga hälsostatus, samt från vuxna hondjur livmoder och äggstockar. Jägarna ska också fylla en burk med urkramat vominnehåll, samt ta prover av spillningen, fortsätter Annika Felton.
Från bogen önskar man en tio gånger tio centimeter stor skinnbit för att undersöka förekomsten av parasiter. Slutligen ska en käkhalva från vuxna älgar med för åldersbestämning.
Kit med provtagningsmaterial håller på att iordningställas. De ska distribueras till jaktlagen via älgskötselområdena. När proverna har tagits ska de frysas in på särskilda uppsamlingsplatser, eller hemma i jägarens frysbox, i avvaktan på att de samlas in av forskarna.
– Det kan tyckas mycket och vara svårt att göra, men vi har gjort en film som visar hur man ska gå till väga vid provtagningen. Och det är inte så besvärligt som man först kan tro, säger Annika Felton.

Återkoppling viktigt
Att jägarna ställer upp är viktigt för att forskningen ska kunna genomföras. Eftersom proverna helst ska tas under kvistbetessäsongen har man satt första frosten som en gräns för när de ska börja tas. I första hand önskar forskarna prover tagna efter lövfällningen.
– Det innebär att många älgar är skjutna redan och att det blir svårare att få ett stort antal. Men tillräckligt många återstår för att det ska fungera, säger Annika Felton som hoppas på att få in prover från minst 40 älgar per förvaltningsområde, gärna fler.
Forskarna Annika Felton, Jonas Malmsten och Emma Holmström lovar att lägga lika mycket krut på återkoppling med att rapportera resultat som de nu gör på att få med sig jägarna.
Projektet finansieras till största delen genom anslag ur Viltvårdsfonden. Södra deltar också med medel och utöver SVA och SLU finns också Skogsstyrelsen i projektet.

Fakta om filmen

Instruktionsfilmen om hur jägarna ska gå till väga heter Provtagning av älg vintern 2014/15 Foder och Hälsa. Den finns ännu inte tillgänglig men vi kommer att länka till den från svenskjakt.se när den är klar.

Skribent

Marie Gadolin

marie.gadolin@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram