måndag 14 oktober

Jakt & prylar

Smålands svarta harar

En synnerligen svart hare som kallades trollhare eller bjäre av allmogen. Haren skänktes till Naturhistoriska riksmuseet 1955. Foto: Martin Källberg

En synnerligen svart hare som kallades trollhare eller bjäre av allmogen. Haren skänktes till Naturhistoriska riksmuseet 1955. Foto: Martin Källberg

Premium

Värmlands vita älgar har nog alla hört talas om. Men Smålands svarta harar? Jodå, de finns, eller fanns, närmare bestämt i de södra delarna av Kalmar län.

Katter dödar 16 miljoner småfåglar varje år

Stora samhällsresurser satsas på att bekämpa främmande arter som mink och mårdhund på grund av den skada de orsakar fågellivet. Långt större påverkan på fågel­faunan har emellertid en annan främmande art, nämligen vår all­deles vanliga tamkatt.

Det har funnits wapiti i Sverige

Kanadahjort eller wapiti får liksom sumpbäver, mårdhund och en del andra arter jagas året runt. Men så har det inte alltid varit. En gång i tiden rådde jaktförbud på wapiti. Denna nordamerikanska motsvarighet till vårt kronvilt har nämligen funnits frilevande i Sverige.

En mårdhund kan få 16 valpar

En mårdhundhona föder normalt sex till tio valpar, men ibland mer. I Finland har en kull med 16 valpar dokumenterats och i Danmark en med tolv.

Svart på vitt om udda älg

De har beskrivits som spök- och sagoälgar, men de är högst ­verkliga. Vita älgar förekommer i framför allt Värmland, men även ett fåtal i Dalarna och Bohuslän/ Dalsland. Och de är inte albino.

Vuollerim-älgen var bara sex år

Den 9 september 1982 fällde Leif Jacobsson, Vuollerim, en älgtjur med gigantisk hornkrona. Trofén mättes till 420,2 poäng. Ändå var älgtjuren bara sex år.

Hackspetten – en förbisedd predator

För de flesta är den större hackspetten en trevlig och färggrann besökare vid fågelbordet. Det är dock inte hela sanningen. Hackspetten är nämligen också en predator av rang.

De flesta harungar blir rävmat

Harungarnas liv är farofyllt. De flesta blir rävmat under sitt första levnadsår. Störst är avgången när harungarna börjar utforska sin omgivning.

En älgkalv växer mer än ett kilo per dygn

Den nyfödda älgkalven väger omkring tio kilo. Under första månaden dubblar den sin vikt. Tack vare sommarens näringsrika föda växer den sedan med mer än ett kilo per dygn.

Storspovhanen sköter tillsynen av ungarna

Ständigt vaktande och varnande från någon upphöjd plats, ofta ett ladutak, sköter storspovhanen tillsynen av ungarna. Honan har då redan lämnat landet.

Jägarnas skyddshelgon – ett PR-trick?

Legenden om den helige Hubertus, jägarnas skyddspatron, går ända tillbaka till den tid då kristendomen började spridas i Italien. Den förste som mötte en hjort med ett lysande krucifix mellan hornen var den romerske översten Placidus.

Moripan trivdes inte i Sverige

I Sverige förekommer två slags ripor: dalripor och fjällripor. Vid sekelskiftet gjordes dock upprepade försök att introducera även en tredje art, nämligen moripan.

Snösparven – en vårprimör

När maten frampå våren började tryta i de små, grå stugorna i fjällbygderna kom flyttfåglarna som en välsignelse. Bland de första som anlände var snösparvarna som fångades i snaror och anrättades.

Mården är en oförvägen jägare som inte tvekar att ge sig på mångdubbelt större bytesdjur. Foto: Kenneth Johansson

Mården kan ta rådjur

Rådjur hör inte till mårdens bytesdjur. Skillnaden i kroppsstorlek är för stor. Ändå har det bevisligen hänt att en mård lyckats ta ett rådjur!

Ett rådjur kan bli nästan 20 år

Det är ovanligt att frilevande rådjur blir äldre än tio år, men i hägn kan rådjur nå betydligt högre ålder. Det äldsta rådjur man känner till är en bock som kallades Puller och som blev nästan 20 år gammal!

Det är så här man ser den, som en starkt orangefärgad fläck på marken efter snösmältningen. Foto: Bernt Karlsson

Älgen bidrar till biologisk mångfald

Den är lättast att upptäcka direkt efter det att snön smält undan. Den syns då på långt håll som en starkt orangefärgad fläck på marken, nästan alltid på eller intill spillningshögar av älg.

Mårdens långsmala, smidiga kropp är väl lämpad för att klättra i träd men avger också mycket värmeenergi. Foto: Kenneth Johansson

Mården räds kyla

På vintern är mården utpräglat nattaktiv. Daglegan tar den helst högt i träden, i ett ekorrbo eller liknande. Så fort temperaturen sjunker kryper den emellertid ner under jorden.

En dykande bäver kan förflytta sig mycket långa sträckor under vattnet. Foto: Kenneth Johansson

En bäver kan stanna under vatten i 15 minuter

Bävern är ytterst väl anpassad till ett liv i vatten. På land kan den verka tung och klumpig, men i vattnet blir det tvärtom. Där blir kroppen ändamålsenligt spolformad.

Foto: Kjell-Erik Moseid

Det har funnits ripor på Gotland

Visste du att det funnits dalripor på Gotland?

Kanadagässen förekommer i dag i stort antal över praktiskt taget hela landet. Foto: Kenneth Johansson

Några få kanadagäss blev 170.000 stycken

Den svenska stammen av kanadagäss, som i dag bedöms uppgå till ungefär 17.000 par och 170.000 fåglar, härstammar från bara några få individer.

Senaste nytt

Mest läst

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram