Publicerad 13 oktober 2020 - 07:30

Betesskador på skogen vägs in när det beslutas om hur många älgar som ska skjutas och var. Men ny forskning från SLU visar att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar. Foto: Lars-Henrik Andersson

Ny forskning: Skogsskadorna är inte bara älgens fel

Premium

Skogen i Sverige har fortfarande för stora viltskador, uppger Skogsstyrelsen som vill att jägarna når avskjutningsmålen i älgjakten för att minska skadorna.
Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar dock att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt.

I måndags drog älgjakten i gång i södra Sverige. Samtidigt gick Skogsstyrelsen och SLU ut med pressmeddelanden som berör älgen och framför allt de skador på skogen som älgen kan orsaka.
Skogsstyrelsen anser att skogarna i landet har för stora viltskador och påpekar att för att klara det långsiktiga åtagandet får max fem procent av tallarna årligen skadas av vilt. Enligt Skogsstyrelsen är det idag bara tre av landets 132 älgförvaltningsområden som klarar den nivån. Två av dem ligger i Gävleborgs län, det tredje området i Östergötland.

 

Katastrofnivåer

– Det finns tyvärr många områden där skadorna fortfarande ligger på katastrofala nivåer, säger viltspecialist Christer Kalén på Skogsstyrelsen och fortsätter:
– De flesta av dessa områden ligger i Götaland men flera finns även i Svealand. Det är på tiden att alla parter nu samverkar mer effektivt för att vända på skutan i dessa områden. Det långsiktiga målet är att 7 av 10 tallar ska vara oskadade då skogen växer förbi den höjd som älgar klarar av att beta. Det är en lång bit kvar innan det målet är uppfyllt.


Enligt beräkningar som Skogsstyrelsen gjort uppskattas betesskadorna orsaka skogsnäringen förluster motsvarande minst 7,2 miljarder varje år.
– De senaste årens ökning av betesskador på skogen har visserligen vänt, vilket är en ljusglimt i sammanhanget, men antalet skador ligger ännu långt från det nationella målet, säger Christer Kalén och fortsätter:
– Positivt är att markägarna satsar mer på tall i föryngringen. Det kommer att göra skillnad på sikt. På många håll har jägarna också minskat älgstammen, men minskningen behöver fortsätta ytterligare.

 

Nya forskningsresultat

Samtidigt visar ny forksning från SLU att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har i samarbete med Skogsstyrelsen använt bland annat avskjutningssiffror och älgbetesinventering för att undersöka vilka faktorer som påverkar andelen skadade tallar. Slutsatserna från studien hoppas forskarna ska kunna användas i förvaltningen för att förebygga viltskador.
– Det vi kan se är att de faktorer som påverkar viltskador på tall skiljer sig åt regionalt. Men gemensamt för hela landet är att mängden tall är en av de viktigaste faktorerna för andelen viltskadade tallar. Mer tall resulterade i färre viltskador, säger Sabine Pfeffer, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

 

Sabine Pfeffer är doktorand vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå. Foto: Susanna Bergström

 

Mängden tallfoder

SLU menar att de regionala faktorerna är viktiga att väga in i älgförvaltningen.
– Det är inte så enkelt som att ju fler älgar, desto mer skador. Mängden andra hjortdjur och mängden tallfoder är vad som verkar spela roll i söder, medan mängden tallfoder, mängden älg och mängden snö spelar lika stor roll i norr, säger Sabine Pfeffer.
I Svealand fann forskarna endast ett samband mellan tall och viltskador. I områden med mer tall var det färre viltskador, och tvärtom. Inget direkt samband fanns mellan mängden älg och mängden viltskador på tall.

 

Andra hjortdjur påverkar

Inte heller i Götaland hittade forskarna något samband mellan viltskador och älg. Däremot var mängden tall och dessutom mängden rådjur viktiga, och det fanns dessutom en tendens till att mängden kronhjort också spelade roll.
– Särskilt stora problem med viltskador på tall finns i områden där det finns lite tall och många andra hjortdjur utöver älgen, säger Sabine Pfeffer.
Att öka mängden tall och ta hänsyn till alla hjortarter i förvaltningen är vägen framåt, enligt forskarna.
– Förvaltningen behöver ta ett helhetsgrepp för öka chansen att nå målen om minskade skogsskador, slutar Sabine Pfeffer.

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram