Publicerad 1 november 2013 - 09:01

Biotopvård och fasanuppfödning i modern tid

Vad ska man tänka på för att lyckas med fasanuppfödning i modern tid? Foto: Hans Norgren

Viltmästare Dan Jönsson berättar i en intervju med Hans Norgren om vad man ska tänka på för att lyckas med uppfödning och utsättning av fasaner.
– Ju flera avelshönor och bredare bas du har, desto bättre material får du i det långa loppet, anser Dan Jönsson.

– Man kan välja att köpa ägg, men vad händer, om vi inte får göra det? Min filosofi har varit att inte skjuta maximalt antal fåglar utan i stället att ha många hönor kvar och sedan ta in lite tuppar utifrån.
En bred avelsbas är enda sättet, eftersom man inte kan se vilka hönor och tuppar som flyger bättre än genomsnittet ­– annat än just när de flyger.
Dan Jönsson– I fasanjaktens etik finns en strävan att först och främst sikta in sig på de fåglar som är mest utmanande, de som flyger högt och snabbt. I ett sådant ständigt pågående urval är det stor risk att de kvarvarande kan misstänkas ha fallenhet att flyga lågt, långsamt eller inte ens ta till vingarna.
– Jag har nog fångat 20 procent av fåglarna ute i periferin av marken och resten på de stora ställena: i remiserna och på matplatserna.
• Har du tagit in nytt blod från andra marker?

– Ja, ibland. Och främst då tuppar. Dessutom har jag släppt och haft 100 – 150 tuppar och hönor i ett avsides liggande område vid bostaden, fåglar som aldrig jagats.
– Sedan har jag fångat ytterligare 20 procent, cirka 150-200 fåglar, ute i periferin med hjälp av små foderautomater. Och resten på utsättningsplatserna.
– Jag har alltid velat ta in flera hönor än jag egentligen behöver. Det är för att få en bredare bas, få ägg så fort som möjligt och därmed kunna släppa ut hönorna tidigare. Då ökar möjligheten att de får en kull ute i markerna. Dessutom är hönorna i god kondition, när de kommer ut. Detta under förutsättning att jag inte ska sälja äggen.
– Har du ett bra material, som flyger bra och du inte skjuter maximalt på dina fåglar utan ser till att det finns hyfsat med fågel kvar, då kommer du att ha ett brett avelsmaterial. Sannolikheten bör därmed vara stor att du ska få fåglar som flyger tillfredställande även nästa år.

Bakslag i fångsten
– Anta att någon sätter ut 1.000 fasaner och skjuter så hårt på dem att det bara går att fånga 60 hönor, då har man gått alldeles för hårt fram! Eller så har man blivit av med många fåglar på grund av predatorer (exempelvis rävar, katter, hökar och kråkor), trafik eller utvandring för att biotopen är ogynnsam.
Dan Jönsson anser att det är galet att att sätta ut tusentals fåglar och sedan, när våren kommer, stå med renrakad mark.
– Det ska finnas fasaner på våren också! Det ska finnas fåglar även när du har fångat det antal du behöver för ägginsamlingen. Man ska kunna köra runt och se tuppar och hönor överallt. Annars är man fel på det som uppfödare.

Billigare ägg idag
– När jag började med detta för 26 år sedan, var ägg ganska dyra att köpa. Nu kan du köpa billiga ägg utifrån. Jag förstår dem som gör det. Men samtidigt är jag rädd att vi plötsligt får vi in något skit. Dessutom är det bara en kortsiktig lösning.
Det finns de som jagar fullt ut och sedan köper ägg.
• Vad händer den dag då myndigheterna sätter stopp och denna marknad eventuellt stängs?
– Jag har varit med om att köpa daggamla fasankycklingar, föda upp och sätta ut och sedan ha många jakter på dem. Därefter fångade vi 150-200 fåglar, som lånades ut till uppfödare, för att vi skulle få lite billigare kycklingar tillbaka.
– Sedan började vi med att ha egna avelsfåglar. Dessutom fångade vi 300, som upplevdes som ett jäkla slitsamt arbete. Vi fick hålla på och plocka ägg hur länge som helst samtidigt som vi fick klämma ur dessa hönor det sista de orkade ge.
– Till slut bestämde vi oss för att sätta ut lite till plus externt infångade fåglar och så togs det viktiga beslutet att inte jaga fullt så hårt. Målet blev att ha ett antal kvalitetsjakter och sedan rikligt med fågel kvar att fånga!
När alla andra fortfarande ansåg att fångsten var ett mycket tidsödande jobb, då använde vi oss i stället av 25 fångstburar. Det gjorde att vi kunde fånga 500-600 fasaner på en dag. Poh! Simsalabim! Där satt de!

Ägg från utlandet
– Det höll i många år, eftersom vi hade erkänt bra flygande fasaner. Och jag fick 10 kronor ägget, vilket var en lysande affär. Tills många började importera från England, Frankrike, Polen och USA…
– Plötsligt gick det att köpa ägg från Frankrike för 6 kronor styck. Och dessa fåglar som kom fram ur äggen var jättebra flygande fasaner.
– Det är mycket möjligt att dessa fasaner var lika bra som våra avelsfåglar med tanke på gener och överlevnadsförmåga. Men man såg ju vad som hände i Danmark där de plötsligt fick en massa sjukdomar, när ägg tagit in, framför allt från England.
– Jag säger inte att man automatiskt får problem, när man köper ägg från andra länder, men så länge man har sitt eget material i ett något sånär slutet system, då är man lite mera skyddad.
• Hur förbättrade du ditt avelsmaterial?

– Nytt fasanblod togs in från Ven i Öresund och olika marker på den skånska slätten. Främst vilda tuppar. Jag provade med vilda hönor, men fick väldigt få ägg från dem.
– Om du kan plocka 25-30 ägg från en ”utsättningsfasanhöna”, då får du 10-12 ägg från en vild höna enligt min erfarenhet.
– Fick jag in en tupp så märktes det inte så mycket på befruktningen, eftersom en påsättning varar flera dagar. Men jag fick ju in det externa – vilda – materialet via tupparna.
Första steget i denna förändring var att ta bort samtliga fasaner, som gått i fasangårdarna och ersätta dem med 130 hönor från ön Ven i Öresund. Avelsmaterialet ökades stegvis genom att behålla flera hönor inne. Efter hand togs flera hönor in från Ven och andra områden från slätten.
– Samtidigt lät vi bli att skjuta hårt på våra fåglar!
Engelsmännen har gett rådet att man ska tillföra 15 procent nytt blod hela tiden. En sanning med modifikation, då procenten beror på hur hårt man skjuter på det material man har.
– Många låser sig vid att se rävar, katter, hökar och kråkor som dagens värsta hot mot fältviltet. Bara de kom bort, skulle fältviltet repa sig. Men i jaktstatistiken syns att det sköts väldigt många katter för drygt ett halvt sekel sedan. Inte så konstigt, eftersom det fanns mindre bondgårdar överallt. Predatortrycket var säkert lika stort då som nu, men det fanns betydligt mera skydd för fältviltet!
– Jag tror inte att en svensk yrkesjägare på 1940-talet var speciellt energisk med att skjuta sommarrävar. Det var ju halva hans inkomst att skjuta rävar i vinterpäls.
– Även om vi har ihjäl alla lovliga predatorer idag, kommer då fasanerna att trivas? Nej, det är en utopi, som vi kan glömma.
– Vi kan däremot jobba med terrängen. Se till att det finns sommarmat till kycklingarna och vinterskydd till de vuxna fåglarna. Vi kan jobba med de idag tillåtna medlen att hålla efter predatorerna. Vi skulle komma rätt långt med det.
• När kan kycklingarna sättas ut?

– Det beror på vädret. Det ska vara bra väder och om fåglarna är väl fjädrade och i god kondition, kan de mycket väl sättas ut fem veckor gamla. Ibland kanske några dagar tidigare än så.
– Man får tänka hur det är i naturen. Om en höna har fem kycklingar, som är fem veckor gamla, då kan hon aldrig täcka och värma dem alla. Vid den åldern är de inte beroende av värme.
– Om de mår bra, har fått vara ute några dagar och är fina, då har det ingen betydelse om de är sex eller
åtta veckor gamla. Det är risk att man får en sämre fågel, om den ska gå inne tills den är åtta veckor, eftersom de då ofta börjar pilla på varandra.
– De mår mycket bättre av att komma ut. Där finns massor av aktiviteter och de hittar mat själv. Jämför med snorungar. Stänger du dem inne, går det an i tre dagar sedan börjar det bli problem. Men släpps de ut tidigt på ett stort område, då klarar de det bra även om det skulle bli lite motgång, för där finns andra stimulanser.
• Hur skapas en bra fasanbiotop som funkar året runt?

– Det är hela tiden ett jobb! Det räcker inte att bara plantera remiser. De ger i huvudsak bara vinterskydd.
– En fasan häckar ju inte inne i en granplantering, en slånbuske eller liknande. Fasanen vill ha gammalt, dött gräs under häckningsperioden.
Förr – fram till mitten av 1900-talet – hade man en gräsremsa på en till två meter mellan alla skiften. Dessa remsor har vi förlorat i det öppna odlingslandskapet.
– Vill man skapa en bra fasanmark, då måste man se hela fasanåret framför sig och erbjuda fåglarna hela den nödvändiga mångfalden.

Växterna
– Det är oftast en god idé att tillföra/berika marken med den flora som växer där alternativt har växt där naturligt. Eller åtminstone liknande växter som trivs där.
– Visst kan man använda lite gran, men bara om man räknar med hårda vintrar framöver. Gran är dock inte mitt första val. En stor slånbuske är tio gånger bättre! Slån kan användas ända upp i Mälardalen.
– En etablerad slånbuske kan man misshandla i princip hur som helst. Man behöver inte bry sig om den på tio år. Sedan kan man beskära den vid behov. Det är en naturligt förekommande växt och dessutom vacker att titta på. Den passar in det svenska landskapet och växer på de flesta håll. Den gynnar dessutom en massa andra arter.

Spruta hugg och hägna
– Själv skulle jag kapa slånbuskarna jäms med marken, hägna in området mot hararna och  – tycka vad man vill om bekämpningsmedlet Round Up – spruta bort gräset i två år. Då skulle slånen svara med att skicka upp tusentals rotskott.
– Resultatet blir en naturlig remis med en växt som förmodligen trivs i landskapet. Samtidigt är det ju viktigt att man ser till att bonden inte kör ut över busken med sprutan. Dessutom måste hararna hindras att äta upp skotten de första två åren. När växten kommit igång, kan hararna släppas in.
– Enda kostnaden är för nätet och den arbetstid man lägger ner. Se det som ett bra alternativ stället för att köpa in granplantor, vilka förmodligen måste behandlas. Granplantor som dessutom lyser som attraktiva matpelare.
Det finns många granremiser, som lätt blir tråkiga och efter en tid inte når upp till förväntningarna.
När Dan Jönsson skapade nya remiser valde han främst inhemska växter, något sånär anpassade till landskapet. Rörflen, som finns i våra surdrag, är en av favoriterna, som redan Linné nämnde.

Viktiga biotoper för hönan och kycklingarna
För att hönan ska överleva måste det finnas ett vinterskydd. Och hon ska ha tillgång till mat på våren för att vara i så god kondition att hon, då kycklingarna kläcks, kan gå till sådana biotoper som kycklingarna behöver.
– Kycklingens matbiotop ser annorlunda ut än hönans! Hönan äter spillsäd och andra frön upp till ollons storlek. Men kycklingarna måste ha animalisk föda, protein. Då är det livsviktigt att det finns en biotop i hönans närhet, som producerar insekter!
– Engelsmännen säger att om en höna är i för dålig kondition, då går hon med sina kycklingar till den biotop, där hon kan överleva. Det är viktigare för artens överlevnad att hon inte stryker med. Och då dör kycklingarna!
– Det finns de som påstår att utsatta fasanerna är värdelösa. De får kycklingar, men avkomman överlever ju aldrig…
– Javisst, men var finns det insekter i dagens moderna jordbrukssamhälle?
Dan Jönsson hade en dröm:
– Min stora önskan var att få igång ett försök där en procent av lantbrukets yta avsattes till viltet och att tio procent hade alternerande, sprutfria zoner. De är idealiska insektsmagneter. I stället för ekologiskt odlat tror jag mera på konventionellt odlat, där man sprutar mindre med insekticider och herbicider. Områden där det får komma upp lite ogräs. Det är ju en levande miljö, som producerar många insekter.

Till förmån för fasan och rapphöns
– Om man, exempelvis, i ett konventionellt odlat landskap, har ett fält på 60 hektar, då borde det kunna accepteras att man lämnar två sidor med tre-fyra meter sprutfritt område.
– Om man har en fyra meter bred remsa (vanlig sprutbredd) och skapar en häck med en gräsremsa på varje sida och endast sprutar varje gräs-sida vartannat år, då får man kanske lite mera gräsuppslag eller angrepp. Men det borde det vara värt för att skapa en livsviktig insektsbiotop till hönans kycklingar.
– Rapphöns, som är en indikatorart, skulle även de påverkas positivt. Och trivs rapphönsen, då trivs många andra viltarter också.

Enklare för räven
– Vi känner oss möjligen nöjda, om vi skapar ett antal remiser i vår fasanmark, även om de liknar öar i ett vidsträckt hav. Men tittar man på en 30-40 år gammal karta så var kanske dåtidens remis delad i fyra områden. Dessutom fanns det ofta långa häckar och betydligt flera områden med buskar och gräsytor – både på längden och tvären.
­­– Idag har en räv det betydligt enklare att räkna ut var käket finns. Först går han till den stora remisen, sedan över till de andra. Han kan inspektera och jaga av ett halvt dussin på kort tid och har därmed varit på all tänkbar bytesmark utan alltför stor ansträngning.
– För 40 år sedan fick räven ständigt göra val; prioritera och förkasta och hann ändå inte med att snoka genom hela marken under ett skift. Fasanerna var ju utspridda på hela marken innan vintern kom och gräs örter vissnade ner. På våren var fasanerna utspridda igen, vilket gjorde det svårare för rovdjuren att lättvindigt få tag i dem.
– Om tio rävar rörde sig i marken på den tiden, då tog de säkert en hel del ändå, men idag tar de 80-90 procent, eftersom de har sitt skafferi på få, avgränsade platser, säger Dan Jönsson.
– Ser man på gammal jaktstatistik visar det sig att man sköt ungefär lika många fasaner som vi, men betydligt flera katter och kråkor. Det sköts flera rovfåglar, men det var inga drastiska mängder, enligt dåtidens avskjutningstabeller.
– Predatorerna och biotopen är säkert de främsta, begränsande faktorerna, när det gäller småvilt. Men man kan komma väldigt långt genom att ha en optimerad och anpassad biotop, som är spridd över stora delar av arealen.
– Det är därför jag lyfter fram dessa gräsremsor. Fasanerna kan ju leva där kanske ända fram till början av december. Sedan går de in i vinterbiotoperna, kärnremiserna. Men då är de ju stora fåglar som förmodligen träar på natten.

Skribent

Martin Källberg

martin.kallberg@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram