Allt fler björnar fälls under skyddsjakt. En björn dödad under skyddsjakt innebär i de allra flesta fall kasserat skinn och kött. Destruktionen av skyddsjagade björnar bekostas av skattemedel.
2017 fälldes 71 björnar under skyddsjakt i Sverige. Det är rekord.
Totalt handlar det om drygt 700.000 kronor i kostnader för transporter och destruktion samt förlorat kött- och skinnvärde för de björnar som fälldes under skyddsjakt förra året.
Den svällande skyddsjakten på björn handlar även om en viktig principfråga: Är det rimligt att den svenska björnstammen i praktiken till stor del förvaltas genom skyddsjakt?

Svensk Jakt har granskat skyddsjakten på björn – främst i Norrbotten där den omfattande skyddsjakten 2017 medförde att det inte blev någon licensjakt på hösten.

Skyddsjakt beviljades utan kontroll

Av: Lars-Henrik Andersson

Beslut om skyddsjakt på björn i Norrbotten fattas ibland utan att naturbevakare varit på plats. Dessutom visar ny forskning att problem med hög predation på ren kan åtgärdas lika väl genom licensjakt som med skyddsjakt.
Trots det försvarar länsstyrelsen skyddsjakten som modell för att minska björnens skador.
– Ska vi sänka skadebilden till en nivå som inte påverkar renskötseln har jag svårt att se att vi ska kunna ha någon licensjakt över huvud taget, säger rovdjurshandläggare Anna Danell vid länsstyrelsen i Norrbotten.

Foto: Mostphotos

På frågan om länsstyrelsen gjort någon utvärdering av skyddsjakterna 2017 svarar rovdjurshandläggaren Anna Danell vid länsstyrelsen i Norrbotten:
– Vi utvärderar våra egna riktlinjer, vad som ska krävas för att det ska bli skyddsjakt och i vilka fall vi ska säga nej och hur vi hanterar det. Vi går igenom besluten internt, men det är inget vi sammanställer i en rapport.

Hon säger också att skyddsjakterna prövas mot de punkter som finns i jaktförordningen: det ska inte finnas någon annan lämplig lösning, det ska inte försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus och för att förhindra allvarlig skada, särskilt på bland annat boskap.
– Allvarlig skada kan innebära en allvarlig störning som påtagligt försvårar renskötseln. Det som är svårt är att det hela tiden handlar om bedömningar. Det finns ingen magisk formel. Det är sällan självklara ärenden och skyddsjakt är ingen hämndaktion utan man gör en bedömning om det finns risk för fortsatt skada, säger Anna Danell.

Anna Danell, rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen i Norrbotten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Tom Wiklund, naturbevakare vid länsstyrelsen i Norrbotten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Skyddsjakterna i Norrbotten utförs i de allra flesta fall av samebyarna. Det är också samebyarna som får bekosta skyddsjakten. Detta beslutades i samband med att riksdagen antog rovdjurspropositionen 2013.
Tom Wiklund arbetar vid länsstyrelsen som naturbevakare, med Arjeplog som utgångspunkt. Han tycker att länsstyrelsens personal borde sköta avlivningen av björn i samband med skyddsjakt.

– Det är en myndighetsfråga och det är vi som ska hålla i det. Varför ska den skadelidande vara den som tar bort djuret? Är det en myndighet som gör det blir det inte samma konflikter, säger han.

Tom Wiklund har förståelse för att jägarna blir upprörda över att så många björnar fälls under skyddsjakt.

– Många har skaffat sig hundar och dyr utrustning och sedan får man inte chansen jaga björn. Det känns väldigt fel mot jägarkåren. Målet måste vara licensjakt, säger Tom Wiklund.

Anna Danell uppger att länsstyrelsen inte har några medel för att utföra skyddsjakten.

Trots att björnstammen minskat i Norrbotten ökade antalet skyddsjakter i fjol så pass mycket att licensjakten uteblev.
Enligt länsstyrelsen beror antalet skyddsjakter även på snösmältningen och hur vintern varit.

– Har det varit en besvärlig vinter där många renar är i sämre skick än normalt plus att våren är sen, vilket gör att renarna har svårt att fly undan björnen i snön, så kan antalet skyddsjakter bli fler. Det handlar också om högdräktiga vajor som ska kalva och som riskerar att kasta fostret om de blir stressade och jagade av en björn, berättar Anna Danell.

Svensk Jakt visar Anna Danell besluten i de tre fall 2017 där skyddsjakt beviljades trots att naturbevakare inte varit på plats. Det finns heller inga noteringar om skada eller förekomst av jaktspår (spår som visar att björn jagat ren).
– Bedömningen var nog att det inte fanns något att dokumentera i form av spår. Sedan gjordes bedömningen att björnen fanns i området där det var ren.

Skyddsjaktsbeslut fattas alltså även i fall där björnen befinner sig i samma område som ren och där det finns risk för allvarlig skada.

En stor del av Norrbottens yta är renbetes- och kalvningsland för ren, innebär inte det att toleransnivån för björn är liten?
– Ja, toleransnivån är inte stor. Det finns risk för skada med björn i kalvningsområdet och Naturvårdsverket har sagt att vi kan ta såna beslut om det föreligger risk för allvarlig skada.

Ni har ju en förvaltningsplan att förhålla er till?
– Ja, och den håller på att ses över, säger Anna Danell som medger att en omfattande skyddsjakt blir beståndsreglerande.
Samtidigt skjuts inte ungar eller hona med ungar under licensjakt på björn, vilket skett under skyddsjakt.

Ny forskning visar att problemet med björnens predation på ren kan minska genom vanlig licensjakt?
– Vi förordar inte skyddsjakt för förvaltningen, men det är en rättighet för de skadedrabbade att ansöka om. Uppfyller man kriterierna så kan vi inte säga nej med hänvisning till att vi ska ha licensjakt till hösten. Björnen är en strikt skyddad art och oavsett om det är licensjakt eller skyddsjakt så måste det motiveras. Licensjakt är långt ifrån självklar. Det blir fel utgångspunkt om man säger att licensjakt på björn är det normala och skyddsjakt ett undantag. Om vi ska sänka skadebilden till en nivå som inte påverkar renskötseln har jag svårt att se att vi ska kunna ha någon licensjakt över huvud taget, säger Anna Danell.

Jägareförbundet Norrbotten är starkt kritiskt till den uteblivna licensjakten.
I Norrbotten finns enligt den senaste spillningsinventeringen cirka 500 björnar. Miniminivån är 330 björnar, eller 33 föryngringar, enligt den nationella förvaltningsplanen för björn som gäller fram till 2019.

Den regionala förvaltningsplan som nu finns är över tio år gammal.

Och så här motiverade länsstyrelsen den uteblivna licensjakten på björn 2017:
”Under våren har det fällts 42 björnar på skyddsjakt i länet, vilket motsvarar en avskjutning på 8 procent av totala stammen. I ljuset av ambitionen att stabilisera stammen på nuvarande nivå är Länsstyrelsens bedömning att det inte finns något ytterligare förvaltningsutrymme för fortsatt beskattning av björnstammen genom licensjakt hösten 2017.”
Jägareförbundet Norrbotten menar att den omfattande skyddsjakten 2017 måste utvärderas noggrant.

Dessutom skriver Jägareförbundet i en skrivelse till länsstyrelsen:

”En genomgripande analys av björnantal och björnens påverkan på jakt, renskötsel och övrig djurhållning bör göras. Denna påverkan måste vägas samman med övrig rovdjurspåverkan. Vi ser ingen orsak i dagsläget att den nedre förvaltningsnivån nämnvärt ska överstiga den beslutade miniminivån för björn i länet.”

Antalet fällda björnar under skyddsjakt i Norrbotten

År Antal
2012

28

2013

2

2014

18

2015

24

2016

10

2017

42

Foto: Olle Olsson

Jägareförbundet Norrbotten vill även dela in länet i tre förvaltningsområden: 1) Kustkommunerna, 2) Tornedalen samt 3) inlandet och fjällen.

De flesta björnar som skjuts under skyddsjakt är sådana som befinner sig antingen i fjällområdena eller i inlandets skogar. I kustkommunerna i Norrbotten har det genom åren skjutits få björnar under skyddsjakt. Därför menar Jägareförbundet Norrbotten att man kunde ha licensjakt åtminstone vid kusten, och att områdesindelning skulle medföra att en relativt omfattande skyddsjakt i fjällen inte påverkar en eventuell licensjakt i bland annat kustkommunerna.

– Det är ingen principfråga för länsstyrelsen att vi inte ska ha licensjakt på björn. Vi får ibland höra att länsstyrelsen använder skyddsjakt som förvaltningsmetod och det är det inte alls frågan om, säger Anna Danell.